chällande, hwilket och i dag på wår börs tyd en röjdes. (H. EC) Paris d. 8 Nov. Moniteuren för i dag in håller följande: Till följd af Holländska fabinet: 8 wägran att enligt stipulationerne utl den under 22 Okt. i London undertecknade konvention, foga efter Franska och Engelska hofwens begäran, r kongl. regeringen i går utfärdat befallning till la konungarikets hamnar, att lägga embargo på la Holländska skepp. Såmedelst har regeringen git ett afgdrande steg, som näppeligen kan tillåta ägot återkallande af de en gång kungjorda beftus n, och påskyndar den oundwikliga krisen. På grund f en från London ankommen kurir blef denna åts, J dag hafwa re: ärd i går beslutad i konseljen. an flere skeppsredare wändt fig till: marimninis tern, för att begära kaparbref. Man erfar dock, tt amiral de Rigny, i (H. C.) D. 9 Nov. Hertiginnan af Berry år arres fterad. Moniteuren förmåler i fin officiella afdel: ning: YFdag kl. 1 erhöll regeringen den underråt: telse, att Fru Hertiginnan blifwit gripen i Nantes. uti ett privat hus jemte bourg samt mamsell Kersabiec. Hon förwaras uti slottet i Nanted. D. 10 Nov. Londonska tidningen Globe af d. 6 dis förmäler bland annat: vom, efter Franska arme ens ankomst till Antwerpen, konungen af Holland änuu framhärdar i fin wägran att öfwerlemna ditas dellet, så skall man gifwa honom 14 dagars råds rum, efter hwilkas förlopp han skall twingas derz Ghuft wane att fe Holland alltjemt bewiljas nya uppskof, til Härpå swarar Ceurier Franzais: kunna wi dock knappt tro, att, om wåra truppar en gång stå wid Antwerpen, man fall gifva For nung Wilhelm en ny respit af 14 dagar. Landet och årstiden äro ide af den beskaffenhet, att tillåta förhoppning att konungen f Nederländerna ej Fall låta det komma till: det; ttersta, för det närwarande nekat utfärda sådane. af Berry d. 7 dennes Man fann henne gömd Sr Mesnars och Gui Från Valenciennes sormates VEN 117 Det är numera otwifwelaktigt, att nordarmceens truppar d. 15 dennes, och kanhända äfwen defförs innan, på alla punkter skola inrycka i Belgien, för att förena sig under Antwerpens murar. — 3J3 Marfeille och Bordeaux äro flera Sol: ländska fartyg anhållne. Bet fåges nu bestämdt, att Hertigarne af orleans och Nemours redan i morgon skola afresa till armcen. Den förre skall wid wåra truppars inryckande i Belgien kommendera avantgardet. (B. H.) Brisj et d. 9 Nov. Tidningen Memorial Dez. rättar: .Konungen antager: befälet öfwer Belgiska armeen och ämnar d. 12 dennes afresa till Lwen; egentliga chesen år general Despres, en erfaren, tapper och driftig man; alla Franska officerare wårz dera honom högt; redan någon tid har han befunz: nit fig i Löwen. Hela Belgien önskar krig, och man emotser detsamma utan minsta farhåga. — D. 10 Nov. Man strifwer från Venloo: guyktet om ett nåra föreftående och kanske allmänt krig winner trowärdighet genom tillkänna gifwandet att en talrik Preussisk armeekorps snart förwäntas till wår nejd. Bröd och lifsmedel för dessa trup: par, infanteri och kavalleri, hafwa blifwit upphand: lade d. 5 dennes i Kempar, 4 mil härifrån. (L: C.) ekrifwelse från Fälid) d. 10 Nov. Just nu har hit ankommit en stafett, fom fatt allt i rörelse. 7:de armeekorpsen, hwilken står i Westphalen, är marschfärdig och Fall uppbryta mot Belgiska gråns fen. Flere härtill hörande artillerikompagnier, som här legat i garnison, hafwa fått order att hålla fig färdiga till afmarsch den 15 dennes. Hwarje timma wäntar den öfriga garnisonen enahanda ors : der. Af flera regementer insamlas redan Frigsres serven, och ingen man får numera permission. ekrifwelse från Berlin d. 43 Nov. Öfwer befälet öfwer de wid Rederländska gränsen förenade armeckorpserna skall uppdragas åt kommenderande eneralen öfwer gardesdivisionen, Hertig Carl af ecklenburg; flere generalstabens officerare hafwa redan afgått till Aachen och Cleve. Å Preussiska redan aldgak eåttandes af Venloo blifwa den första