att wid begge yttetsia punftsrna af CEuropå, i i fyde west och sydost, i Pertugal och Carkict föråndrin gar p.o mer ej winna framgån äng, och att Sul tån Mahmud, liksom D. Pedro, innan fort tiftåfwentyrs måste ångra att de hafwa misskändt sina nationers anda. — Pesten, i kuflaenhara dagthen ört rycker flera hundrade menniffor, år — i till: tagande. Jsynnerhet bland Jeracliterne gör i den stor förödelse, och till och med deras andliga Ofrogra hufwud, Chacham:Bafbi, har af densamma aflidit. Efter några läkares utsago skola äfwen flera fjula doms: och dödsfall af Choleran bok inträtt a — D. 18 Okt. De med fifta pam från Konz: ftantinopel ankomna underrättelser låta för Porten högst obehagliga, och synas förcbåda dess undergång. De stridskrafter, som densamma uppställer mot M ehemed Ali, äro hwarken till lands eller watten wurne den upproriske Paschans. Turkiska flottan har måst draga fig undan för den Egyptifka, och således öfwergifwa ön Cypern, fom i detta ögonblick redan skall wara i Egypticrnes besittning. Denna förlust är för Porten af största wigt, ty från denna punkt fan Mehemed Mi nu med lätchet understödja fina. operationer till sjäs och lands mot Turkiska armcerne och flottorne, utan att befara swårighet för sina truppars proviantering. Man betwiflar också ingalunda att: Mehemed Ali nu, då ban ges nom lyckliga händelser wunnit få betydande förde: lar, hwilka förwissa honom om god framgång, skall fortfåtta kriget på lif och did, och ska ve: tronisera Sultanen. Det synes också wara hög tid att makterne mellankomma, och ej längre owett: samma åskåda ett företag, hwars framgång måste gifwa Orientens hela politiska ställning ett annat för Europa ingenting mindre än likgiltigt inflytan: de, och hotar att i stället för det swaga fin upp: lösning närmande Turkiska riket, grunda en makt, fom åtminstone under Mehemed Ali och Jbrahim skall funna blifwa farlig för Europa. Det beter, att Vicekonungen af Cgypten will sielf begifwa sig oe ut — fonener och t Dp infoutort fall. wara alldeles. upp löst. Ä TT EA Hambur g d. 25 Okt. Wigtig år den uniders rättelse, fom en i handelslicningen meddelad -frif: welse innehåller, att det wid kabinettskonseljen i Lendon den 17 dennes ifrågakomne beslut om SHol: ånaska kusternes Llockad ide blifwit undertecknadt af H. M. Konungen af Storbrittannirn, hwaraf stuscas, att på utförandet af en sådan ätgärd ej för det första år att tänka; i alla fall skulle först oms kring d. 5 Nov. erpeditionen funna äga rum. If wen war i London bekant, att Preussen wäl gifwit sitt bifalltill twångsmedel till sjös, men alldeles ickt fill någon Fransk armces inryckande i Belgien. (H. C Hamburg d. 26 Okt. Wi hafwa underråts telser från London af den 20 dennes. The Times låter utt en lång artikel mycket misstroende frames skymta i affeende på den allmänna fredens bide hällande. Han säger bland annat: DÅ Belgiska frågan ännu icke år afgjord, så är den allmänna fredens bibehållande ganska betänkligt. Utbryter kriget, så kommer Komungen af Holland och hans upphetsare, om han har någon sådan, att enfamt answara för de clyckor, som deraf uppftå. Will Konungen af Yreussen undwika att draga sin andel idetta answar, få måste han låta förena fina tvups par med Ludvig Yhilips och bistå Frankrike, för. att bringa saken till sut. —. Enligt. privata bref från Paris kalle Svanen, ffa trupparne,. nu 1 den 27 dennes 2 i? Belgien. ng ; (B. H.) Köpenhamn d. 27 Okt. Antalet of Choleraz dödsfall i Cassel är icke stort förhållande till folfmångden, men under de första dagarne blefwo flera snsn af de hogre klasserna offer för syukdomen. J Wien har Choleran åter upphört, och den större dödlighet, fom herrskar i Berlin, tillskrifwes mest ärstiden. Men fastän erfarna läkare blott högst sällan deri wilja erkänna den Asiatiska Cholerans karakter, hafwa likwäl 2 åter blifwit upprättade. J Znaim, en stad i Mähren 2.. . A-. I.a. 62 kat