falt bälnatttqa Tis ectisstittttia. nu på att förfolja Turkiska flottan; men då denna sannolikt har några dagars försprång, så tror man att den skall uppnå Dardanellerna och således undz wika en befarad sammanträffning. (B. H.) Brässel d. 13 Okt. Enligt rykte har mår regering under d. 5 dennes afbrutit alla underhandlingar med Holland. Dagen derefter skall i Paris en not från wår regering hafwa ingått, med uppz fordran till kabinettet derstädes att werkställa för: draget af d. 15 Nov., inom bestämd tid; en dylik uppmaniag skall äfwen hafwa afgått ej blott till England, utan afwen fill Preussen och Österrike. Cm intet gehör gifwes åt dessa reklamationer, skall wår regering förklarat sig sjelf wilja framtwinga fullgörandet af nämnde fördrag. — Den här nästan förswunna Choleran har sedan några dagar ånyo tilltagit. J Bråcehar smittan äfwen åter wisat fig i tilltagande, och un: D ÅSdvypre! sit barttu der en af sistförflutne dagarne räknades 21 fiukz domå: och 15 dödsfall. Franffa grånsdeparte menten, der den i Lille, Douai och Balenciennes nästan hade upphört, har den ånyo wisat sig. (H. C.) Ancona d. 3 Okt. Med wisshet har man er: farit, att partierne i Grekland ändtligen förenat sig att gemensamt erkänna Konungens af Bayern andre son såsom deras Konung och önska att snart fe honom hos fig. I detta ändamål har den för: ut omnämnde deputationen blifwit FändPå Morea war allt lugnt. Å London d. 12 Okt. En kurir från Paris kall hafwa medfört den underrättelse att Konungens af Preussen swar på de under d. 14 Sept. af H:r v. Werther till Berlin afsände depescher angående Hol: låndffa-Belgiffa frågan dit ingått och lydde ganska fredligt; att Preussen ide blott slöt fig till Eng: land och Frankrike, utan hade äfwen gjort det för: flag, att i nödfall twinga Holland att till Belgien bwarje wecka utbetala en million gyllen till under: håll för def truppar, hwilket skulle afdragas på de 8 millioner gyllen, fom utgöra Belgiens andel i år: liga intresset för Holländska skulden; werkade ej detta inom några månader, skulle förutnämnde mil: 13. 2 fir 35 2 L 22—-— A 8 2 D — äQx ran w 8119 2 öd ee ee bn man ansåg bättre, än att sända en en armce mot dUnts werpen, hwarigenom denna stad kunde blottställas för ett bombardement. Preussen ser naturligtwis ej gerna, att Frankrike skulle förskaffa fig en oangrips lig militärisk ställning i de Belgiska fästningarne. Frankrike sjelf känner denna swårighet och skall derföre hafwa gjort Preussen det förslag, att, om det blefwe nödigt låta Franska truppar ockupera Antwerpen, skulle Preussiska armeen besätta Venloo och Belgiska andelen af Luxemburgska landet, såsom garanti för ett snart Belgiska gebitets utrymmande af Franska stridskrafterne. (H. C.) Paris d. 11 Okt. Minifterföråndringen (fe föregående nummer) bar härstädes wäckt en omwan: lig sensation, till och med bestörtning. Ännu i går war allt wacklande, och man hoppades alltjemt att den doktrinära kombinationen, som till och med af de fogligaste organer för pressen skildrats såsom ho: tande Frankrike med fara, skulle antingen icke eller åtminstone med en mildrande tillsats kommit till stånd. — Kamrarne äro icke sammankallade till d 18, utan till d. 19 Nov. (H. C.) — D. 13 Okt. Enligt bref från Madrid af d 4 dennes war Konungens förbättring i tilltagande; han hade blott åter haft ett lätt podagersänfall i wenstra foten. — Till Bayonne skall Österrikiske gesandtskapssekreteraren d. 8 dennes från Madrid hafwa medfört den underrättelse, att Oporto lif: wit d. 5 of Migueliterne intaget; Miguelitiske Fonsuln derstädes hitsände underrättelsen till hans ges sandt, men några nämna d. 29 Sept. såsom erdfringsdag, hwarigenom hela saken bortdunstar. (B. H.) Från Bosnien d. 11 Sept. De reguliera trupparne marschera mot Tracien, dit äfwen de nyss utskrifna rekryterne afsndas. Man säger, att de skola bilda ett stort läger wid Philippopolis, och att samtlige der inträffande truppar derefter skola marschera till Konstantinopel. J detta Paschalikat förblifwa hittills endast de irreguliera Albanesiska trupparne, hwilkas antal utgör 8000 man. Detta krigiska folk fan fördraga swåra strapaser och stor brist. — Wi hafwa nu gansta hasiigt öfwer gätt yt tt ä3 a RR 3