mmgen flutligen blifwit upplyst om sakernes fråflning, då alla underrättelser från London och andra punkter af Europa häntyda på de faror, fom hota Frankrike; detta föranledde Soults utnämnande utan widare afscende på landets inre förhållanden. Han försäkrar dessutom, att nationalgardernes mobilifation werkställes med owanlig skyndsamhet, och man förmodar, att före årets flut twå millioner men: niskor skola i Frankrike wara bewäpnade. Orfbru: tet marschera nya förstärkningar mot norr, der trupparne ej önska något hogre, ån att få rycka öfwer grånferne. (H. C.) — D. 9 Oktober. J gårdagens te Temps. lår fer man: 795 dag förrgår) synes man i de dis plomatiska kretsarne hysa någor bekymmer öfwer BelgifrazHollåndffa angelägenheternas förwirring. Man anser kriget såsom ofelbart, och det dubbla afskedandet af markisen af Dalmatien och baron Fagel kan anses såsom fiendtligheternas werkliga början. Franska kabinettet, sade man, har bestämdt poeeslutat att gripa till offensivDen Ö Gårdagens Moniteur förmäler: Underråt: telser från S. Jldefonso, hwilka genom extra lä genhet ingått, innehålla act Konung Ferdinands elsa ögonskenligen förbättrar fig. Han hadesres dan börjat att ifrigt sysselsätta fig, med politiken — D. 11 Okt. Den just nu utkomna Monis euren innehåller bestämda sammansättningen af den ya ministeren. Genom kongl. förordningar åroiut: nämnde: 1) Krigsministern Marskalken Soult, till onfeljprefident; 2) Pasfren Hertigen af Brogli, till inister för utrikes angelägenheterna; 3) Deputez ade H:r Humann, till finansminister; 4) Depaerade H:r Thiers, till inrikesminisier; SJ-Drepute: ade H:r Guizot, till minister för allmänna än: erwisningen; 6) Saftitieminiftern H:r Barthe motz ager äfwen ecklesiastik-departementet, emedan HX nigot år: protestant; widare år 7) förutwarande inansministern baron Louis upphöjd till Pair, åf G C 444K44 .A . 3 RARE RAGE TR to lECK v57r I NR NS ger; från posterne, milis, som alla ögonblick ropa sitt: listan, och 11) Kongl. kabinettssekreteraren baron Fain till statsräd. Kamrarne åro sammankallade till den 18 Nov. Af de förutwarande ministrarne qwarblifwa, utom marskalken Soult och H:r Barthe, äfwen amiral Rigny och grefwe Argout; afgångne äro: general Sebastiani, grefwe Montalivet, baron Louis och H:r Girod(9. 60 — Di truppar, hwilka beordrades till Spanska gränsen, hafwa erhållit kontraorder. Spanska trups parne, som bildade sundhetskordongen wid Pyrenes erne, hafwa uppryckt mot Madrid. — Gaz;zzete innchåller en skrifwelse af en resande från Bordeaux, hwari det heter, art på 160 time mars wäg, fom han från Paris ånda dit tillrygs gakagt, liknar hela Frankrike ett ofantligt fort tå smn nationalgardet innehar wid Longjumeau, anda fill bron mid Bordcaux ser man intet. annat ån fskiltwakter, soldater och borgares ; Qvi vive! och äro försedde med skarpa patroner, och på fin wakt, säsom i ett fiendtligt land. — Z—— Om Ängwagnare anwändande på all männa landswägar. Engelska Underhuset tillsatte förl. år en Kom: mitte for att undersöka och bedömma de af flere mekaniker anställde försök att anwända ångwagnar på allmänna landswägarne. Sedan denna Komz mitte förskaffat fig en stor del of de mest bekante teoretiske och praktiske Mekanikers yttranden der: öfwer, har den afgifwit följande förklaring till In: derhuset: 1) Att wagnar kunna drifwas med ånga på allmänna landswägar, per medium, med en fart af 10 (Eng.) mil i timmen. 2) Att de med denna fart funna befordra 14 passagerare och der: öfwer. 3) Att deras wigt tillika med maschin, kol, watten och förare kan wara under 3 Tons eller 6000 skålp:d. 4) Att de med lätthet och säkerhet kunna passera upp och ned för backar af betydlig höjd. 5) Att de äro fultkomligt säkre för pasja: gerare. 6) Att de ite äro till skada för det Al: männa. 7) Att de blifwa ett hastigare och billi: gare befordringsmedel än wagnar, dragne af hästar. 8) Att wid ångwagnar kunna anwändas bredare arlar än wid andra wagnar, och då igenom dem landswägarne icke skadas af hästarnes fötter, som wid wanlig körning, få skulle sädane wagnar för: orsaka mindre skada på wågarne än wagnar, drag: ne af hästr. fPäin Kongl. Maj:ts och Rikets Kommersc-Kollegii Run: görelse, i anledning af Cholerans uttrott i EStets