Hamburg d. 5 Okt. Ofwer Holland hafwa swi erhållit Londonska underrättelser af d. 29 Sept. Uti konferansen den 28 hade, fom man wisste, åter ingenting afgjorts. Man trodde fig äfwen weta, att ingenting med öfwerilning komme att för retagas uti Nederländska twisten och att Frankrike ämnade deri helt och hållet följa Engelska minifte: rens råd, hwaraf man således med mycken fannos likhet drog den slutsats, att det ej skall komma fill något. fredabrott. — Den Franska eskadern från Cherbourg war ännu icke ankommen till Spithead. Man skref den 27 från Portsmouth, att amiral Malcolm wäntade, fom det sades, ännu några lätta fartyg från Cork, emedan hans bestämmelse war, att blockera Scheldemynningen, men ide att bom: bardera kastellen wid denna flod. Franska Forvete ten Ariadne torde qwardröja i Spithead, tills den kan till Cherbourg öfwerföra underrättelsen, att amiral Malcolm är fullkomligen beredd till affegs ling. — I Stonchall uti, Jrländska grefskapet Kerry hade det efter upprorsaktens uppläsande kommit till handgemäng mellan den ditsända militären och det upproriska folket; några af det sednare hade stupat, en del blifwit sårade och många tillfångatagne. — Enligt tidningen Albion hafwa bland de fångar, som d. 20 Sept. blefwo införda till Oporto, äfwen befunnit fig 20 munkar, hwilka i spetsen för Mi guelitiska trupparne skola ha kämpat med mycken ifwer. — Wi erhålla med ångfartyget Londonska posten af d. 2 dennes. Man hade bref från Oporto till d. 23 Sept. Ett angrepp af Migueliterne hade ännu d. 22 med stor förlust blifwit tillbakaslagit. — En Belgisk konferans d. 1 dennes skall återigen, ehuru den om aftonen ännu en gång förnyades och was rade till kl. 1 på natten; hafwa aflupit utan reful: tat. Den skulle d. 2 på eftermiddagen fortsättas. — Pan hade underrättelser från Paris af den 30 Sept. Nouselliste berättade från Madrid d. 22, att Konungens tillstånd fortfar att wara oroande, men dock icke alldeles hopplöst, och att Drottningen hade anlagt en Karmeliterdrägt med det löfte, att först wid sin gemåls återställande aflägga den. — PV OO ER OR OSV s(C ICE LULU, ML Kejsaren af Ryssland icke wille tilläta något ans grepp mot Holland, (B. H.) . Cxkrifwelse från Triest d. 21 Sept. Just nu äro 3:ne fkrigsskepp nemligen en Engelsk fregatt, en Fransysk korvett och en Rysk fregatt ankomne för wår hamn, utan att dock hafwa ankrat. Man ers far, att de öfwerfört Grekiska deputationen från Napoli di Romania. Densamme bestär of wålbes kante män, såsom Miaulis, Cogliopulos och Kunz stantinos Bozzaris, med en talrik swit, hwillka famts ligen begifwa sig till lasarettet, ech efter 7 dagars karantän till Vanden, för act öfwerföra Grckiska nationens tacksägelse till H. M. Konungen af Bays ern och Högstdensammes jon, Greklands Konung, samt att i denne sednares händer nedlågga ftyreljes mak en, och derjemte framföra Greklands ifrigaste önstun, att han måtte pastynda sin ankomst till sitt nya fädernesland. Grckiska nationalkongressen stall hafwa upplöst sig, under afwaktan på den nya regeringens widtagande åtgärder. (H. C.) s Mändkbhen d. 26 Sept. Prins Ottos af Bays ern kallelse till Greklands thron år en händelse, som ej är utan wigt för Tyskland. Om, såsom wi hoppas, den nya styrelsen befästes under makternes beskydd, skall den i Grekland för många Tyskar öppna ett widsträckt fält till werksamhet, och förs eningar skola uppkomma, fom måste blifwa af myc? fen fördel för wårt gemensamma fosterland. Just, derföre år också att önska och förwänta, att Bref: lands Konung äfwen hos Tyska förenade staterne må finna allt bistånd och understöd, fom han fan behöfwa. Skulle i Bajern ej nog friwillige finnas, för att bilda den armeckorps, som är bestämd att åtfölja honom till Grekland, inse wi icke, hwarföre de öfriga förenade staterna skulle ogerna se, om wärfningarne äfwen utsträckte fig till dem. J Tyffz. tand finnes menniskor nog, fom utan skada för fras ten funna umbäras och derjemte äga de: erforderz: lige egenskaper, att funna gagna Greklands nya regering. Wid en rigtigare uppfattning och ett Eos fare begagnande af förhållanderne, kunde Grekland blifwa för Tyskland detsamma fom Algier skall Blifwa för Frankrike. Också kunna wi icke förjäfwes lifligt intressera oss för en ung Prins af Tysklands ädlaste blod, som går ett allwarsamt och mödosamt kall till mötes, innan han ännu smakat lifwets behag. Sålunda kan man ej qwäfwa en liksom faderlig känsla, när man ser Greklands Konung i begrepp att resa till ett land, som är sönderslitet af faktioner och kanske fordrar en jernstark arm, för att återbringas till lugn och ordning, till lag: lydnad och inre fred. Måtte Han, för den uppoll ring han gör, skörda den belöning att fe sitt wer lyckas! ; (Y. C.) Skrifwelse från Semlin d. 21 Sept. Omar: