den underrättelse, att D. Miguels ångfartyg, hvotlket åtföljde hans eskader, gått under med ett stort parti gewär och förråder samt 190 man för hans eskader, under bugseringen af en maftlös brigg. Den 15 mötte African wid Cabo da Rocha twå barkar och twå briggar af D. Pedros eskader, och erfor, att Sartorius förföljde den åt Oporto ftys rande Miguelitiffa effadern. (B. H.) — D. 25 Sept. Denna morgon hitkom ängs fartyget London Merchant från Oporto; det bade d. 21 afgått derifrån med en kurir ech några passagerare. Dittills hade ingen träffning af någon wigt förefallit; men man wäntade stundeligen på en sådan. De Miguelitiska trupparne göra lifwet för inwånarne i Oporto så bittert, att de mest anz sedde der boende Engelsmän och många fremmande hade flyktat på wåra krigsskepp. Från flottan har man ingen annan underrättelse, än att den ännu låg wid Cap S:t Vincent. Miguelitiska ängfartygets undergång har bekräftat sig. (B. H.) London d. 25 Sept. Som man länge wånz tat, år nu wår berömde Walter Scott sistl. Frez dag afliden i Abbotsford, uti def 62 års ålder. — Hfwermorgon frall i Portsmouth det största steppet i wår flotta, Neptun, af 120 kanoner, löpa af stapeln. — Ffwer Falmouth hafwa wi erhållit under: rättelser från Oporto till den 17 dennes, hwarest Miguelitiska trupparne sedan d. 9 woro i besittning af Nya staden (Villanova) på andra sidan Douro, utom kastellet Serra, hwilket förswarade fig tappert. Migueliterne hade sålunda erhållit i sitt wåld ett oerhördt förråd af winlager, till större delen Brittisk egendom, och besköto nu dagligen, till en del med granater, staden Oporto, hwarest de gjorde mycken skada. D. Miguels eskader war sedan den 11 till sjös och förföljdes af Sartorius. — The Courier förmäler efter ett privat bref från Oporto af d. 17 dennes, att, då ångfartyget afgick, de begge krigförande worc inbegripne uti en fruktanswärd strid. De konstitutionelle woro ännu fulla af sanguiniskt hopp, men wäntade ifrigt på förstärkning; de skola i Oporto hafwa inalles blott 6000 man. Antalet af de friwillige skall wara mycket öfwerdrifwet uppgifwet; och tywärr woro många sa as äd Aa FET I och Engetska demonstrationerna. som Konungen i Haag bållit, hafwa de fleste mir att hela morgonen storm, försökt ater wända om, men blifwit af Sarz torius hindrad derifrån i det han förföljde henne åt föder. Den hade warit synlig wid Cap S:t Vincent, och man förmodade att hon styrde till Cadir. — På börfen will man ännu icke tro en blockad af Schelden utaf en Engetff-Franfyft flotta wara sa nåra hotande, fom man i Paris föreställer sig. Holländska swaret hitkom först i Onsdags, och är, i anseende till Lord Greys frånwaro, ännu ide ens tagit i öfwerwägande af hela wårt kabinett. Man twiflar dock ej på en ganska afgörande ton å gårs dagens Fonferans wägnar, och will äfwen weta, ati om Nederländske ministern fkulls förklara sig ej i något fall wara befullmäktigad att ingå på nå: gon modifikation uti det senast afgifne meddelandet, — —8 hwilket wore att anse säsom ultimatum, så skulle det tillkännagifwas honom, att twångsmedel blef: we oundwifligt. — Ibe Courier säger, att gårdagens konferans ej medfört något refuitat och att ledamödterne äro kallade till en ny i dag kl. 2 e. m. Härwid glå: der ban fig funna meddela, att hans idag ingångna underråttetfer från Nederländerna synas bekräfta hans i går yttrade åsigt om osannolikheten af flendtligheternas utbrott, emellan Holland och Belgien. Holland bar beslutat att icke göra början med an: grepp, och Belgien önfkar lika ifrigt undwika att dertill gifwa anledning. Om för öfrigt Konung Wilhelm ite skulle funna foga sig efter något pro tokoll, få skall han dock tilläfwentyrs wid maktens anwändande med ära kunna göra det. (B. H.) Den 26 dennes medförde en — — D. 28 Sept. erpress från Falmouth omständliga underrättelser från Oporto till den 21. Ånnu hade ingenting afz görande förefallit. De Miguelitiska trupparne hade dragit fig tillbaka från Villanova oc) man inbillade fig att oenighet utörustit såwäl bland officerarne, som manskapet, likwäl förwäntades, att de snart skulle återwända och ånyo skrida till angrepp. — The Times will genom em korrespondens som han kalsar tillförlitlig, weta att Nederländskaregeringen börjar inse faran af sin belägenhet. Bland annat har det af Lord Durham i Sit Petersburg förda och från Kejserl. hofwet till Haag mberåt: tade spräk dertill medwerkat äfwensom de Franska Uti en konselj, nistrarne förklarat sig emot kriget, och, då man for drade att de måtte närmare öfwerlägga fina, mes följande morgonen ingifwit sina refigna: ningar, tioner. Konungen hade ite antagit dessa; men icke heller frånträdt sina föresatser. 2 . — Expresser från Calais och underrättelser från wåra egna kuster medförde redan i går morgons den sedermera flerfalldigt bekräftade underrättelse, den 25 och till fl. 2 e. m. en fruktanswärd fanonad hörts i riktning från AntAFH ÄMWfrket narurliafwis aaf anlednina till elaka