den Ottomanniska, som ar på wagen till Ineran: drette. ö (H. C.) Mänden d. 7 Sept. Den Grekiska deputa: tion, hwilken begifwer fig bit för att åt Konung Otto öfwerbringa Nationens hyllning och inbjuda honom till en snar afresa, år ankommen till Triest, hwarifrån den efter 14 dagars karantän skall forts sätta sin resa. (B. H.) Från Main d. 9 Sept. Allg. Zeit. förmäler från Wien: Underråttelferna från Syrien äro för Porten högst nedslående; YSbrahim:Pafcha år herre af landet, sedan han, fom det allmänt berättas, med storm intagit Akeppo. Turkarne skoka der haf: wa gjort ett förtwifladt motftånd; men flutligem mäst gifwa wika för fina motståndares öfwermakt och krigserfarenhet. Man förmodar, att Porten nu käter beweka fig till underhandlingar, och att den försigtige Mehemed-Ali gerna skall ingå derpå; ty man måste i Kairo få wäl fom i Konstantinopek känna nödwändigheten af att fluta ett kostsamt och för begge partierna slutligen förderfligt krig. (B. H.) Konsftantinopel d. 8 Hug. I Asien anmwårfz was beständigt nya truppar, hwilka exerceras med mycken ifwer, för att bilda en stark refervsarmee. — 3 Bosnien bar folket återwändt till lugn och ordning, få att derwarande truppar kunna hbemfallas och skickas till armeen. — Om Choleran talas här icke mer, men den skall wid armeen göra stora förhärjningar; pesten deremot har sedan 14 dagar säwäl hår fom uti kringliggande byar betydligt tilltagit. (B. H.) Ancona d. 30 Ang. IF går afton hitkom på wår redd den Engelska fregatt, hwilken har Sir Stratford Canning ombord. Han år ånnu på fre gatten, men skall fullborda karantänen på kafaretz tet och derefter fortsätta resan till London. — I Grefland tillgår det ganska oroligt, ifynz nerhet i Missolongi, hwarest mycket blod flyter. Grekerne synas ite heller mera respektera de frem mande trupparne; det skall nyligen hafwa kommit till träffningar med Fransmännen. Hittills känner man likwäk ingenting närmare derom. (B. H.) strument, hwarigenom Censuren äfwen kan utöfwa sin makt öfwer tal, så att hwarje misshagande cl: ler statsfarligt ljud kan utstrykas framför munnen. Rysta Skeppskaptenen Golownin, som tillbragt några år (1811—1813) i Japan, anser Japanes serne för ett af de mest upplysta folk i werlden. Churu de icke, i abstrakta wetenskaper och högre samhällsbildning, kunna mäta fig med Europcerna, finnes dock, enligt hang tanke, hos dem en mer ut bredd folksbildning. Man träffar ingen i Japan, äfwen af de lägsta folkklasserne, fom icke kan läsa och skrifwa. Hela nationen är passionerad för lektyr, och man fer till och med soldater på wakt med Bo fen i hand. Förmodligen finnes intet folk, fom båt tre fånner sitt fäderneslands historia, ån det Japas nesiska. J allmänhet utmärka de fig för en större andlig elasticitet, ån andra Asiatiska folk. J fFos korna läsas Konfutsees skrifter, efter hwilka en stor del af nationen bildat sina religiösa åsigter. J Brösjel har under Grefwe Hompejdys ord förande en kommittce bildat sig för införande i Belgien af de af mekanikus Dick uppfunna ång wagnar. Dessa skola, med full lastning, på ftens lagd wäg, funna tillryggalägga 2 swenska mil på kimmen, och äga äfwen den fördelen, att kunna wända om och gå uppför backar. Som bekant år, blef menageriägaren Martin d. 17 Juni i London söndersliten af fin tama Iejoninna Henriette. (Enligt andra berättelser skedde denna olycka i Dublin genom en tigrinna). SJåns detfen berättas sålunda: Martin förewiste för fina åskådare flere af lejoninnans högft intressanta Fonftstycken; lät henne stå skildtwakt, aflossa en pistol, wakta en lefwande hjort; inspärrade, sedan hon pä 24 timmar icke fått något att äta, ett lamm hos henne, som hon likwäl först på af honom gifwen tillätetse wågade förtära o. s. w.; städse följde djus ret troget sin herres befallningar. Denna gång fick Hir Martin hastigt den olyckliga idee, att åter fråntaga lejoninnan det till föda åt henne bestämda diur, och att i stället för lammet, som han ryckte från henne, låta i buren nedkasta en Spansk bågge. Men baggen wille icke godwilligt låta uppäta sig; han satte sig till motwärn med sina horn, och en känslofull Dam, fom icke kunde tåla att fe det fras: kars djurets qwal, repade: Jag wille gifwa 6 P. St., om jag kunde rådda baggen! Martin swarade strart: For 6 P. St. stär han til Er tjensi ! och med ett språng war ban nere i buren hos te joninnan. Då denna fåg fin herre, studsade hon,