fat till Villareal, för att erhålla förstärkning. af guerillas. Dessa truppar stodo i Amarante, med ett slags förtruppar i Penafiel, dit de dragit fina förposter från Paredes och der endast qwarlemnat en ordonnanspost. Soldaterna. uppmanade: hwarandra till: flykt och det berättades, att de ämnade öfwer Carvociro och Avintes draga sig på andra sidan Douro. Allmänt missnöje herrskade deröfwer, att ingen undsättning med ca god Generalankom från Lisabon, ty man wille icke mera strida under de närwarande officerarne, hwilka kallades fega och landstrykare. — Slutligen meddelas en proflamas tion af Kejsaren till Portugisarne, hwari det heter, att twå afdelningar af redellhåren af mer än 10,000 man wågat öfwerskrida Douro, men öfwer hwilka den armee, för hwilken Han står i spetsen, wid Valonga wunnit den fullkomligaste seger. Inz wånarne uti Oporto uppmanas att lugna sig och till landets räddning förena fig med befrivtfesar: meen; han -är ibland dem och hyser ingen fruktan. — Den 29 Juli woro, fom man skrifwer, 4000 friwillige under inöfning i Oporto, utom att 800 man hade ingått bland linjetrupparne; man jmickz rade fig således, att D. Pedros armee snart stulle uppträda betydligt förstärkt. Juli, har Choleran äfwen der utbrustit och rasar med mycken häftighet. (B. H.) Markisen af Palmella är hitkommen, som det synes, för att förmå Brittiska Regeringen att erkänna Donna Marias regentskap, hwilket man tror skulle göra ett förmånligt intryck på Porfugiz sista folket och bestämma alla dem, fom ännu wactz la, att sluta sig till D. Pedro. (H. C.) — Lord Heytesbury har från Petersburg bitz kommit, och fan ej nog berömma den mottagning fom Lord Durham funnit hos Kejsar Nikolaus. Pers sonligen gjorde Kejsaren, hwilket år ganska omana ligt, ett besok ombord på linieskeppet Talavera. Kejsaren begärde att besättningen, som då höll sin middagsmältid, skulle i grog dricka wår Konungs saa ANA Le fy farmile . 2 — 75 Enligt tidningar från Ncuyork af den 12 minister, och det säges, att underhandlingarne ris rande Belgien hafwa ganska god framgång. — Här i London liksom allmänt i alfa tre onungarikena inträffa ännu oafbrutet Cholerafall. Jsynnerhet äro Bristol, Plymouth, Excter, Glas: gow, Dublin och Bekfast hem forte, öfwerallt för: spörjes likwäl en märklig mildring i smittan. Från Canada hafwa mi underrättelser att Choleran åfz wen der aftagit, sedan den i: Qvcbec blott på 12 dagar skall hafwa bortryckt öfwer 2000 offers. Detta onda utbreder sig dot allt mer och mer i Amcrika. (H. C.) Skrifwelse från Joao wid Oporto d. 30 Juli. Då nu kl. 12 på natten ett ångfartyg afgar med? Markisen af Palmella till England, upprepar jag ånyo i korthet, att den 23 wid Ponte Ferrcira enblodig träffning förefallit, hwaruti Migueliterne blifwit fullkomligt slagna och skola hafwa förkorat 1200 man. Härefter Mall def armee hafwa mårk: bart stingrats, och D: Pedro år i ostörd besittning af Oporto, der han redan refråterat omkring 6000 man nya truppar; tilldess ban fullkomligt organifes rat sin armee tyckes han wilja inskränka sig till Sportos förswarande, hwilfet erbjuder honom wissa esurser, och skall erfordra en betydlig armeckorps för att derifrån förjagn honom. — Under denna för. Portugal få wigtiga tid lefwa wi i största bes kymmer; ty det kan ej nekas, att den armec, som D.: Pedro medfört, år ytterst ringa, om Migucliz terne allwarfamt wilja förswara fig. Således blef efter stutad drabbning, hwarunder Oporto endast war besatt af bewäpnade borgare, det rykte hastigt utspridt, att 6000 man woro i anmarsch och att D. Pedro war död; en panisk fruktan intog alla. inwånarne, allt flydde ombord på fartygen, och guvernören lagade. fina saker i ordning; jag förblef lugn på landet och öfwertygade mig fnart, att allt war blott ett blindt allarm. Följande dagen af: brände klostret S. Francisco, hwarwid nåra 600. personer skulle hafwa omkommit, om ej frutförrås det just i råttan tid blifwit bortfördt; följderne skulle annars hafwa blifwit förskräcklige. Man bes-malfar munkarne för att hafwa anlagt denna eld,