Sjette Söndagen efter H. Trefaldighetsdag predikar: Högmåssan och Aftonsången Stadskomministern Möller. ÄAAAASSCAm —T— Jnrikes myheter. Eetockholms kurs noterades d. 20, JuliHam: burg 147 a 146 ss. Köpenhamn 70 ss. 9 rft. a 7 Be 6 rst. London 14 R:dr 2 5. 3 ä 26 3 a 25 8 10 rst. Banko. ad Berg i Jemtland d. 3 Suli. Å går och. i dag bar. frd fallit i fiällen till en alns ed djup. Halmstad. Den 25 sisil. gafs härstädes, i en krets af wänner, en fest för En elska Refors mens seger, såsom en triumf för menskligheten. Nämnde fest bestod egentligen i en offentlig midz dagsmältid, pwari de fleste af Stadens Handlande och Fabriksidkare deltogo. Blott en enda. Tjenftec man war närwarande och denne anmodades att föreslå de för tillfället lämplige skålarne, egnade att hos hwar och en i fin mohn upplifwa en i wårt fäderneslands cirktar så sällspord, medborgerlig anda. Skålarne woro följande: 1:o Alla civilife rade Nationers uppmårtfambet bat i dessa fifta twenne åren warit riktad på den stora strid, som förewarit emellan etorbrittaniens Folk å ena sidan och dess mäktiga aristokrati, i förening med fasta landets despotifka styrelser, å andra sidan, rörande det beligaste menskligheten äger, neml. menniskans naturliga rättigheter såsom medborgare. Då denna strid, i anscende till! fin utgång, onekligen skulle medföra en oberäknelig inflytelse på Curopas frame tida öden, war det ej underligt, om den wäckte ömsom glädje, ömsom fruktan, allt eftersom lyckan tycktes gynna eller missgynna folkets rättwisa och hetiga sak. Slutad, lyckligen slutad är nu kampen, wisade enighet; fol ket har wunnif fegren, Reformbillen är genom gången, och den 7 Juni helsades af England såsom dess nya politiska födelsedag; och då wi i d dag fams lat oss, för att gemensamt yttra wårt d deltagande och wår glädje öfwer denna inflytelserika händelse, må det wara mig tillåtet att föreslå wår första Skål för Engelska Reformens lyckliga ges nomgång, Folkets seger och klafwen till hela Europas konstitutionella frihet och sjelfständ ighet. Andra Skålen: För Greyska Ministeren, hwars liberaka tänkesätt och utmärkta skicktighet ledt Reformbillen till dess mål. Tredje Skålen: För Brittiska folkets under Reformstriden kraft och ordningsanda. Fjerde Skå len: För Swenska folkets på sin Konung grundade förhoppningar att blifwa delaktigt af alla de For stitutionella fördelar, fom funna bidraga till upps lifwande af Sweriges nationalanda, lycka och mål: gång. Wid denna skål afsjönge Swenska folksången. Femte Skålen: Englands folk har genom fin upps böjda politiska och moraliska ståndpunkt tillkämpat sig den sköna seger, wi nu beundra. Måtte Swe riges folk, wuxet i waggan af nordisk frihet, ide blott likna, utan sträfwa att hinna framför det! Sjette Skålen: För wårt Norrska Brödrafolkefort; farande lycka, en säker och ärligen mer mognande frukt af dess fria, enkla och herrliga konstitution. Siunde Skålen: För den tilltagande allmänna upp: lysningen och civilisationen. Åttonde Skålen: För Mkerbrukets, Handelns och Näringarnes befriande från sådana band, som bindra deras tillwärt. Ni onde Skålen: För den nu lofwande lyckliga åråwäxten. Måtte den, allmänna wälgörenheten kunna Lå mildra den nöd, som förra årens misswärt alstrat bland oss! Tionde Skålen: För Holmstad. Warg