till Ministern för utrikes ärenderna, för att upp: fåtta äktenskapskontraktet emellan Prinsessan Louise och Konung Leopold. Förmälningen kommer att firas i första dagarne af Augusti månad Konung ecopold skall inträffa i Paris den 3 eller 4 Aug. och qwarblifwer der ungefär 10 eller 14 dagar, men ätfeljes wid fin hemresa med den unga Drottz ningen af twå hennes oröder och af hennes Tante Madame Adelaide. — Antalet af de sedan den 5 och 6 Juni arresterade personer bclöper sig till 1682 (B. H.) Berlin d. 7 Juli. ÄÅngfartvget Nikolaus 1 har på sin resa från Lubeck till Kronstadt den 24 Juni, 240 werst frän St. Petersburg, mött äng fartyget Jschora, med Sy. M. Kejsaren ombord, på dess resa till Rewal. Wassagerarne sågo Monarkens person och hörde hans tilltak genom ropåren. Lisabon d. 22 JuniEn händelse har intråfs fat, hwilken gjort djupt intryck på wåra Migueliz ter, nemligen att den fommenderande Generalen ofz wer D. Miguels truppar, Gaspard Nercira, befåls bafware för tredje och General Povart, som stod i spetsen för andra divisionen, tagit afsked. Guz vernören af Peniche har följt detta exempel, och öfwergifwit fir Herre under förewändning af sin swaga helsa. Numera talar man till och med om en ny defektion; officerarne wid det i Årdrosa wid Tejo stående artilleriet skola ha deserterat, medtaz git kanonerna och befinna fig Älla artilleristerne hafwa blifwit arresterade. (B. H.) Jtalienska gränsen d. 24 Juni. Den H. Fadren fordrar nu bestämdt Anconas utrymmande of Franska trupparne och har i detta afscende lås tit en not afgå till Grefwe St. Lulaire, fom genast afsändt en kurit till Paris dermed. (H. C.) Rom d. 24 Funi. I förrgår utkom en Påfs lig Bulla, hwari alla Kyrkostatens Rebeller, men isynnerhet de af Anconas inwånare, hwilka deltagit i de sista händelserna derstädes, bannlysas— AD Gr liga karakter. på Engelska flottan. 11111:444 tnappalt å4t Gl ÅTLU — v tn som en sjuk, hwilken undergått swaltkur. Han År fullkomligt motsatsen af den per sonificrade John Bull, med den runda magen och de tjocka kinderna. ntet erindrar om det gamla Englands Roastbeef hos denne torre benfigur, inpressad i en sa trång uniform, att man skulle tro den warg sydd till ett ånnu tunnare benragel, ån Hans Råd. Emede lertid uttrycker hang ytkre temligen wål hang mans E Hertigen af Wellingron är mycket werksam, utan att någonsin synas öfwerlastad af förrättningar. Han expedierar det angelägnaste har stigt men aldrig wärdslöst. Han är kall, rask, bes stämd, mahända despotisk; men lugn och fast, une der omständigheter hwari hwarje annan skulle blifs s Han har bestämd tid för wa förlägen och osåker. allt: i England fom i fälf har han aldrig uppgife wit sina nöjen för sina förrättningar; men icke heller hafwa hans förrättningar nägonsin måft stä tillbaka för hans nöjen. Hans manliga satt att tala År afbrutet och hastigt; men hans föredrag år mycket befwärligt och otydligt, hwilken brist har äfwen tyckes känna och bemdda sig att öfwerwinna. Hans förtjenster som fältherre öfwergå, som bekant år, wida hans renomee fom statsman. uppfestrad uti en militärsfola i Frankrike och mycket tidigt bes fordrad till en högre grad, ntmärkte han sig snart enom fin talent i strakegien och genom fin driftiga kaktik; men hans ifwer för god disciplin och hans talent att organisera sina truppar och att i fält begagna alla möjliga fördelar, år icke mindre mår wårdigHufwuddraget i hans karakter är ett wisst kallt lugn, fom gör att han går till en duell lif: fom till en frukost och affärdar en Minister med samma likgiltighet, som han afdrager en gammal rock. Han är en af de fFarakterer, fom man måste beundra men aldrig fan älskaFor dfrigt år SHJers tig Wellington född i Dungan, i Grefskapet Mcath utt Frland, den 4 Mar 1769, 3 månader förrån Napoleon kom till werlden. Han är fljaktligen nu 63 år gammal. En Engelsk tidning försäkrar att hwarken i England, Skottkand eller Jrland någon enda Iedar mot af en nykterhetsförening dött i Choleran. Wid uppgräfwandet af grunden till ett i Metz nyligen anlagdt torg, funnos flera menniskoskelett nied kedjor omkring händerna, fötterna och halsen, på 12 a 15 famnars djup under marken. De fyns tes lefwande blifwit inneslutne i nischer, fom sedan igemnurades. Detta straff war ej owanligt i flos stren under medeltiden. J ett Toskt blad heter det, att mam i Swerige förfärdigat em tornktocka af glas (1), hwilken skall ha en särdeles ljuflig klang. A 8 A ——