111— 59,000 man war bestämd till D. Miguels under: stöd i Portugal. Enligt privata berättelser år detta te AA SSR If 2 hurt ARE Rd 24 41 antal mycket öfwerdrifwet. — Ön Madeira befå: stes med mycken werksamhet. — Man will weta, att antagandet af Prins Ottos af Bayern utnämning till Greklands Regent: funnit swärighet hos hans fader, hufwudsakligen derföre att penningar saknas för honom att med tillbärlig anständighet bekläda fin: nya wärdighet och ingen annan utwäg wisar fig, ån de tre Ma: ternes borgen för ett Grckiskt län. (B. H.) — D. 27 April. J förrgår sjuknade här 3 personer af Cholera; i går 8, tillfrisknade 6, dogo 6; qwarliggande 42. — Frän Madeira skrifwes d. 10 April: Den 30. Mars wisade fig tre krigsskepp under Terceivaz: flagga och förhöllo fig: fredligt till d. 4 dennes, då de anhöllo 4 Amerikanska fartyg och warnade dem att inlöpa, emedan dn. war tät blodkerad. Mer enligt en annan skrifwelse skall eskadern (under Amiral Sartorius, bestående af 1 fregatt, 1 brigg och 1 skonert) blott afwisa fiendtliga eller med Frigs och proviantförråd lastade fartyg. Af nämnde 4 Amerikanska fartyg hade 2 afseglat till Gibraltar och 2 till Canarista öarne. Sartorius hade tag it ön Porto Santo såsom position i besittning. Det berättas att milisen på Madeira blifwit afskedad, emedan man icke kunde förlita sig på dess trohet. — Man förmodar, att blockaden af Madeira blifz: wit å wär sida erkänd. (B. H.) Paris d. 24 April. Le Constitutionnel för i dag innehåller en högst öfwerraskande artikel: Ryk: ten: om koalition och krig mot Frankrike, hwilken ban påstår fig: hafwa erhållit af: en utmårtt: per: son. J denna: artikel heter det att. Österrikiska ars: meen war på fullkomlig krigsfot, alla wägar woro betäckta med militår-transporter, Tyrol, Kärnthen och Steyermark fulla af truppar; isynnerhet upp gifwes truppfördelningen uti Jtalien på det beftånr-: 7 OL Ö YME OPAER MBI TULS SE 1515 INTA mån för. Hertigen af Angouleme, och denne åter: tagit fin till förmån för Hertigen af Bordeaur. Äfwen i i det fall, att Henrik V skulle föredragas, skulle Hertiginnan af Berry ite erhålla regentfra: pet, utan, efter uttrycklig öfwerenskommelse med Holyrood, en särskild Konselj dermed uppdragas, till hwilkens medlemmar man nämner Hertigen af Blacas fåsom President, widare Herrar Damas, Villele, Latour:Maudourg, Pastoret, Montbel och till och med Peyronnet. Såsom korrespondent och -0hufwudagent för Holyrood, såsom upphofsman till alla utdelningar af Carlistiska penningar och flygs skrifter i Paris utmärker denna skrifwelse Marffal: ken Victor, Hertig af Belluno. Märkwärdigt är, att: deme Napoleons f. d. krigare, men fom gan: ska wäl kunde förlika sig med restaurationen, just i dessa dagar yttrat sitt bifall till de åsigter den Carlistiska Gazetten uppställt i dess uppmaning till Franska nationen. — På Börsen gick i går det rykte, att Krigsmi: nistern gifwit befallning till nordarmeen, att hwarje ögonblick hålla sig färdig att inrycka i Belgien. — Fkera krigsskepp afgå i dessa dagar från Toulon med förstärkningar till Oran, för att sätta General. Boyer, som äfwen wäntar en bataljon från: Ancona, i stånd att bemäktiga fig Tremecen. Från: Vincennes afgår alltjemt mycken artilleri: material till Toulon. Emedlertid blifwa Fransmån: nen i Oran ännu beständigt blockerade, ehuru de derstädes äro 5700 man starka. (H. C.) —. D. 25 April. Moniteuren uppgifwer i dag de dödas antal till 281, deraf 105 i hospitalerna; tillfrisknade 184. — ÄMnnu säger Moniteuren ingenting om Kon: seljpresidentens sjukdom. — Det säges nu, att det år en nervsförflappning, hwaraf H:r Perrier sedan tre weckors tid lider. Konungen presiderar nu sjelf i fonseljen, men detta: år ett tillstånd, fom lagen: ligt icke långe får äga rum. H:r Argout år nu temligen nåra återställd. — äfwen i Duinkirchen bar Choleran utbrustit, äfwensom i Rheims, Cambrai o. s. w. (B. H.) Skrifwelse från Paris d. 24 April. Regerinz gen: tyckes nu hafwa allwarsamt beslutit att låta Ä : TF. Yv t , A 2 AMA tre 4 a AA A