återftällandet lättare. Emedlertid Hade omåttlighet i lefnadssättet på flera punkter haft swåra följder och isynnerhet förorsakat recidiver. J dag uppgif: wer Moniteuren blott 211 dödsfall i hospitalerna, och man har anledning förmoda, att förhållandet i de privata husen år ännu bättre. Tills i mörs gon lofwar Moniteuren H:r Tebourcaus berättelse. — Den 10 April, då hade Choleran uppnått fin kulminationspunkt, dogo omkring 1400, d. 11 — 980, d. 12 — 900, d. 13 — 850, d. 14 — 750, d. 15 — 620. — En mängd ansedda personer hafwa under de sista dagarne fallit offer för fjufdoz men. Bland dessa befinna sig Neapolitanske Ge sandten Furst Castelcieala, em Furst Marorokordaz tos, flera Markiser, Grefwar, Grefwinnor, Baroz nessor, Deputerade, m. fl. Bristen på läkare är ganska stor; de rikaste hus måste ofta wänta hela timmar på hjelp och mer än en sjuk har derföre Härtill bidrager äswen den omständigheten, att rika flyktingar, hwilka begifwit sig på resor, hafwa medtagit läkare mot ganska betydliga Honos: dödt. rarier. 2 — Beråttelferna från departementerna tillfånz nagifwa wål många nya Cholerafall, dock har fjuf: domen ännu icke på något ställe, utom i Paris och trakten deromkring, antagit någon elakartad faraks J Calais hafwa hittills blott 60 fiufdomster. och 30 dödsfall inträffat. J Amiens hafwa 9 inz sjuknat och 4 dödt. Ett och annat Cholerafall har äfwen inträffat i Rouen, Laon, Douai, Sens, Senz lis, Clermont, Mortagne ete. — Såfom ett teomli: gen tydligt bewis på sjukdomens kontagiositet an: märkes, att hos en bagare i Rue de Sevres dogo inom 24 timmar man, hustru, 2 barn och 3 gefåller; utt ett annat hus i denna trakt dogo 39 per: sonor! J gatan Bievre skall hwarje hus räkna minst 10 döda. — En telegrafdepesch från Marscille af d. 13 dennes tillkännagifwer Bonas intagande af trups parne från Konstantineh. Ihrabim-Bei förswarade — D. 48 April. Efter Hr Laboureaus officiz ella uppgift berättar Moniteuren i dag, att 8987 personer härstädes aflidit under de första 14 da: garne af April månad, hwaraf 7631 af Cholera (och af dessa omkring 3500 i de allmänna fjufbus sen). — Bela antalet af döda sedan sjukdomens början uppgifwes till 10,368. Från d. 16 till 17 dennes räknade man: 512 döda, deraf 329 uti pri vata hus. (B. H.) Från Jtalienska gränsen d. 10 April. Ros merska angelägenheterna blifwa utan widare följder för det öfriga Europa bilagda. Påfwen wisar myc ken beredwillighet, att blifwa ense med Frankrike och efterkomma Makternes önsfkningar i afseende å bewiljandet af frisinnade institutioner för sina länder. Han wärtar blott på de från flera ESdwcitc aersPantoner honom lefwade truppar, för att före taga Legationernas reorganisation. (H. C.) — DE —— ö Strödda Underrättelser. Under en: debatt i Franska Deputerade-Kame maren uppgafs, att Franska Ministern i Poteres burg underrättat sin Regering derom, att Choleran i Ryssland bortryckt 5,800,000 menniskor, och att Polska kriget kostat 180,000 krigare. Troligen lås rer detta uti ide obetydlig mån inwerkat på Ryflands förfarande i Belgiska frågan, äfwensom man under debatten icke gjorde någon hemlighet deraf, att Frankrike af denna anledning antagit en mera bestämd ton. Hertigen af Modena påltår, att liberar lismen är orsaken till jordbäfningarne i Jtalien, och hoppas att den Allsmäktige snart skall sända detta plågoris till Paris, den trefärgade fanans fördomda? hemwist. Hans Höghet, hwilken sjelf emedlertid tyckes mera frukta hämndens gissel, än de Liberala, sofwer i sin wagn, som är placcrad uti slottsträgården, för att icke, wid påkommande jordbäfning, begrafwas under ruinerna of sitt par lats. De stackars liberale, fom hafwa den lyckan att wistas i Hans Höghets siuter, få emedlertid umgälla den andel uti jordbäfningarne, fom Hertis gen tillskrifwer dem, Då en uppbragt folkhop d. 2 April samlades