Skrifwelse från Paris d. 31 Mars. En i dag morgons från Turin till utrvifes-departementet ankommen kurir medför en protest från Konungen af Sardinien mot ockupationrn af Ancona, emedan den derigenom föranledda jäsning, äfwen i hans stater yttrade den mest ofördelaktiga werkan. Det: — — c — ar d ( ta steg skall wara utwerkat genom Österrikiskt in: flytande. Några timmar derefter afgingo depescher till Rom. — Wara tidnringar för i dag pästå fig öfwer Bayonne hafwa erhallit underrättelse omen Aware sam revolution i Lisabon och om D. Miguels flykt, äfwensom om en betänklig jäsning och upproriska uppträden i flera Spanska regementen. Sedermera ingangna bref från Madrid af d. 22 och från Li sabon af d. 17 dennes bewisa oriktigheten af dessa uppgifter; emedlertid hade i Spaniens hufwudstad ett antal pelitiska arresteringar ägt rum och polisens wafsamhet mot fremlingar war strängare ån nå: gonsin. Tre regementen hade åter afgatt till Por: tugisiska gränsen och äfwen kustbewakarne och far rabiniererne skola militäriskt organiseras. J Lisabon hade underrättelsen att D. Pedro ämnade förctaga sin landstigning i början af April äfwenledes mf: mit anledning till stränga polisåtgärder och till följe deraf föranledt allwarsamma upplopp natten emellan den d. 15 och 46 dennes. Flera poliszembetsmån blefwo genom stenkastning fårade och folfrös relsen kunde blott genom starka truppmassor under: tryckas. D. Pedros proklamationer woro anslagna på offentliga platsar och nästan alla embetsmän hade erhallit anonyma bref med uppmaning att dfwergå på Hans sida. D. Miguel wisade sig dag: ligen till häst. (H. C.) Paris d. 4 April Enligt i går till Inrikes Ministern ingångna telegrafdepescher, har Choleran utbrustit på flera punkter of riket, isynnerhet i fö dra delen deraf: man nämner flera sjöhamnar, får fom Cette, Agde och flera andra städer i riktning mot Bordeaur. (Y. C.) en månad skola wid norra gränsen, isynnerbet wid Maubeuge, flera små öfningsläger bildas. (H. C.) — D. 4 April. Monitcuren förmäler, att res dan många blifwit återställda från Choleran i de särskilda hospitalerna. Antalet af de insjuknade hade emedlertid tills i går eftermiddag siigit till 1052 och de döda till 395. J Calais bar farans tänen blifwit upphäfwen, emedan Choleran utbrus stit såwäl der, fom i Etampcs. Äfwen skall fjukdomen hafwa wisat sig i Ronen, Tours, Orleans samt till och med i Genf och Bern. (B. H.) . Skrifwelse från Berlin d. 7 April. Unders rättelserna från Haag låta sedan några dagar gans ffa krigiska, och i går talade man om depescher, hwilfa påstås förmäla att fiendtligheternas utbrott mellan Belgien och Holland är oundwikligt. Denna gång torde friget likwäl icke öppnas af Konungen af Nederländerna, utan af Belgiernes Konung. (H. C.) . London d. 6 April. Från i förrgår tills i går morgons hafwa härstädes insjuknat af Cholera 31 personer, tillfrisknat 30, dödt 17; dittills inalles 2158 insjuknade, 1148 döda, 179 qwarliggande. — En kurir, fom Frih. v. Bulow d. 2 dennes erhöll från Berlin, skall, få tror man temligen allmånr, hafwa öfwerfört hans Hofs befallning till ratififationernas utwexlande. — The Courier förs säfrar, att ratifikationerna inom få dagar komma att utwerlas, men att Madkterna ej skola anwända några twångsmedel mot Holland. (Man tror nu att utwexlingen blifwit bestämd till d. 10 dennes.) (B. H.) — OSODO — (Jnsändt.) Under närwarande tid hör man få många ber synnerliga händelser omtalas, hwilka till och med wäcka allmän uppmärksamhet. Det är icke något owanligt, att rån och röfwerier begås: dessa brott blifwa för det mesta upptäckta. De, som begäs under något sken af lag eller särskildte författningar, äro swårare att få uppdagade. Om till erempel någon fon eller swärson skulle finnas, fom på ett lomskt och nedrigt fått tillockar sig föräldrarnes