RO CNYMy(ll (1 vULIHMMHTIIICH man heppas nemligen att han frimwilligt skall uns derkasta sig. — Från Ancona förmäles under den 2 Mars: Efter ankomsten af en kurir från Rom hafwa alla Pafliga truppar i Bologna och Romagna ers hallit befallning till uppbrott, hwilket i går börjar des med de härwarande. sterrikiske Generalen Hrabowskis dagorder härom bestämmer en batakjon deraf till Rimini, en annan till Pesaro, en tredje till Macerata och resten med Öfwerste Bars bicri till Rom. (B. H.) — Bref från Genua öfwer Marseille förmäla, att de tre östliga Makternas Ambassadörer hafwa biträdt den Päfliga protesten, och det säges till och med att Herr St. Aulaire ingifwit fin demisz sion. (H. C.) — D. 13 Nars. Enligt tidningen Nationak hbaf-: wa Jtalienska angelägenheterna, på några punkter nära, efter flera konferanser mellan H:r Perrier ech Grefwe Appony, blifwit förlikta. Resultatet är, att åtgärder skola blifwit träffade att så fort fom möjligt tillwägabringa Jtaliens utrymmande såwäl af Österrikarne som wåra truppar. Påfwen uppmanas att till en början öfwerlemna Kyrfoftatens förwaltning i werldsliga händer. Dessutom årlig skatt, med hwars belopp Påfwen kan betäcka solden åt några regementen Schweitzare, hwilka Sinettet tyckes tro, att dessa reformer. skola trygga ess wälde uti Jtalien. (H. EC.) J går aftons sades det, att Anconas nära örestående utrymmande blifwit beslutadt på Engs ands föreställningar, understödde af H:r Zalleyand; erpeditionens truppar skulle segla till Kon: antineh; förslaget till en expedition dit war ånyo ntaget. En tidning säger: För att utsmycka den: a eftergifwenhet för utländsk politik, skall man ej åta de till Adriatiska hafwet afsända regementen enast äterkomma till Frankrike, utan i förening — tilt YVIUV 4 stall den Päfliga stolen bewilja Legationerna får: skilda privilegier, hwarföre dessa skola betala en an skall taga i tjenst. Underhandlingarne rörande apitulationen äro redan började. Österrikiska Ka mot Konstantineh, hwartill planen war dfwergif: wen, men nu åter blifwit upptagen, endast för att skickligt komma ifrån affären med den hel. Stolen, Sfterrife, Engelska Kabinettet och wårt lands of: fentliga mening. (B. H.) — Till Toulon hade den 6 dennes befallning ingått att hålla skepp färdiga till emottagande af 3 till 4000 man till Afrika; men man trodde, att de egentligen woro bestämda till Jtalien. Samma dag ditwäntades 5 batterier från Toulouse. (H. C.) — D. 14 Mars. Enligt underrättelser från Lisabon af d. 1 dennes hade den några dagar förut afseglade briggen D. Miguel I och) korvetten Prins ee30 real återkommit, och befallningen till utrustande af en liten eskader war återtagen. Det traktatens liga antalet af Engelska krigsskepp på Tajo skall wara blott 4; men nu lågo 4 linjeskepp, 4 fregatter, 2 korvetter och några briggar derstädes; af Franska krigsskepp blott 4 korvett och 1 brigg. (0. C.) London d. 13 Mars. Diskussionen öfwer de särskilda artiklarne i reformbillen slutades den 10 dennes under glädjeyttringar, och tredje läsningen har blifwit bestämd till den 19 dennes. — D. 16 Mars. Den 22 Febr. är D. Pedros eskader, genom stormen den 18 i samma månad afhållen från Terccira, ankommen till S. Miguel utan att hafwa lidit någon skada. — SkcSppet Caroline ligger hår med ammunis tion och Congrewska raketer, bestämdt till Lisabon för D. Miguel. — Från förrgår tills i går morgons sjuknade hår: af Cholera 58 personer, tillfrisknade 30, dogo 28. Hittills inalles 817 insjuknade, 420 döda, 176 qwarliggande. (B. H.) Skrifwelse från Paris d. 13 Mars. Denna dag är en wigtig årsdag i wår politiks annaler: den 13 Mars 1831 ställdes H:r Casimir Perrier i spetsen för wårt Kabinett. J den minneswärda trosbekännelse, som han då aflade, uppställde han Chartan och freden såsom grundpelare för sitt fy stem. Man frågar fig nu, om ban werkligen flus tat Belaiens. Jtaliens. Greftansg md Nas ..