förpligta tig ull onsefsidigt bistånd. Dittills hade Ferdinand icke upeatarligen beordrat truppar till Portugal, men talrika korpser of Spaniorer afrägade hemligen till åtskilliga gränsorter. Denna wigtiga omständighet har formligen blifwit tillfån: nagifwen för Lord Palmerston och General Ecba: stiani. (B. H.) — D. 25 Febr. Courieren säger, att Grefwe Sebastiani antydt Spanske Gesandten i Paris, att Frankrike icke skall tillåta Spanien att sända bjelp: truppar till D. Miguels understöd mot D. Pedro, och att Lord — ring till Sr Zea Bermude;, Spansk Gesandt i London. — Bref från Lisaben af den 14 dennes förmäla, att ett af D. Migusl utfårdadt dekret bes faller alla hos Engelsmän i tjenst stående Portus gisiska Commis och dylika individer att ofordröjliz gen lemna hufwudstaden, och att alla fartyg utan undantag blifwit beordrade att lemna Tajo och fe: gla utom skotthäll för batterierna. Allt häntydde på fiendtligheternas snara utbrott, och Engelsmåns nens belägenhet war högst betänklig; handeln hade råkat i fullkomlig stockning. (H. C.) — Junderhuset kommo utrikes angelågenbheterna den 22 dennes till diskussion. Lord Palmerston onskade weta om Sir R. Vyvyan ämnade göna sitt till nåfta Tisdag bestämda förslag? Sir Vyvyan begärde först få weta, om ratifikationerna ändtligen stulle blifwa utwexlade till den 28 Febr, och om Regeringen erhållit officiella meddelanden rörande de till Civita-BVeccdhia bestämda Franska trupparne? Lord Palmerston Funde ide bestämdt lofwa ratifikationernes utwexling till der 28 dennes, men hy: ste intet twifwel rörande deras snara inträffande. Regeringen war underrättad om Franska expeditio nen till Jtalien, men trupparne woro ännu icke afgångna. Sir Vyvyan trodde, att Frankrike må: ste observeras med största uppmärksamhet. Han war nyfiken att weta om erpeditionen war bestämd till Civita-Becchia eller Ancona. Lord Palmerston kunde på intet fått answara för andra Regeringars afsigter. H:r Ruthven begärde upplysning öfwer negociationerna mot Grekland. Lord Palmerston Palmerston afgifwit en dylik förkFlaz (B. H.) dennes säger: IN — The Globe af den 22 ; förnimma, att Fursten af Metternich föreslagit Kejz sar Nikolaus att förena sig med Preufien och Hfterz rike, för att nödga Frankrife och England att ers fånna D. Miguel, men att Kejsaren wägrat detta af det anförda stäl, att den Portugi fsiska frågan år en rent Engelfe. (B. H.) — Tills i går eftermiddag kl. 3 London 55 ufdomås och 35 dödsfall af Cholera anmalda. Sedan dep hafwa redan ater flera per: soner insjuknat. Förskräckelsen bland allmanheten har betydligt aftagit och lemnat rum för missnöjet med karantänsanstalterna, hwilkas nytta år ganska twifwelaktig, men skadan deremot ögonskenlig. EScdan fyra månader herrskar denna sjukdom i Stort: land och norra England, och har bland en half mil: lion inwånare utt de smittade trakterna, enligt ny: afte officiella uppgifter, blott angripit 5184 perjos ner och häraf bortryckt 2538. Typhus och Kop: porna, men isynnerhet den i England få allmänna lungsoten, äro i wida större förhallande dödliga. J Glasgow woro till den 22 dennes 74 insjuknade och 27 döda; i Edinburg 78 insjukn. och 30 döda; i Paisley 42 insjukn. och 24 döda. Äfwen i Liverpool wisade sig flera misstänkta dödsfall. Thompson, MorningsHeralde agent, angreps derftå des för några dagar sedan, under det han förseglade ett pakett och nedsönk död från fin stol. (H. C.) Paris d. 24 Febr. Le Constitutionnel förmår ler efter bref från Toulon af den 17 dennes: Ett handelsfartyg öfwerför just nu underrättelser från wår första expedition till Jtalien. Denna division år ankommen till hamnen wid CivitazBecchia, hwareft den landsatt fina truppar. Gabarrerne Maas och Rhone äfwensom ångfartyget Pelikan äro under wägen till samma destination. — J Toulon år ännu alltjemt mycket werksamt för expeditionen. Man sade der, att wåra truppar skulle förblifwa twå år uti Jtalien såsom ockupation. (H. C.) woro här i Sir James Öfwer Cypern hafwa underrättelser ingått rörande Cgyptiska erpeditionen i i yrien, , daterade MS — sa a Å