— 3 Onsdags afgingo 60 man, samtlige infödingar pa ön Wight, fran Newport ombord på ett fartyg till Belleisle, för att taga del i expeditionen. Från Belleislc woro bref ankomna, enligt hwilka D. Pedro war ditkommen. En det af expedirios nens frepp hade redan lyftat ankar. — Jrland förorsakar Ministrarne mycken ångest; de kunna och wåga icke öka armeen, och behöfwa lifwäl ännu 15,000 man, för att upprätthalla allmänna lugnet derstädes. Paris d. 5 Febr. Underrättelsen om inffepz pandet af Franska truppar till Ancona tyckes bes fråfra sig. Enligt ministeriella blad, hade Österrike åberopat. sig på nodwändigheten af lugnets upp: rätthallande i sitt grannstap, hwaremot Franska Kabinettet förklarat sig wilja genom fina truppars närwaro bestydda inwånarne i Romagna och förs säfra sig om de Pafliga löftenas uppfollande. Då der icke warit miojligt, att hindra Österrikarne från deras förnyade besattande af Romagna, utan att åstadkomma ett krig, hade man hellre welat dela interwentionsrätten med dem och salunda uppställa en motwigt mot den absoluta Regeringens inmwers fan, — De flesta af wåra tidningar innehålla oms ständliga bref från Bologna och Faenza, hwilka meddela en fasa wäckande frildoring om de af Päfliga trupparne i Forli sawäl fom i Cesena föröfwade grymheter. J Ccejena sköto soldaterna under tre timmars tid på gatorna samt plundrade och begin: go de rysligatie excesser. J Forli, hwarest de icke funno nagot motstånd, fom det om aftonen till strio emellan en inwånare och en sergcant, hwilket blef losen fill en allmän massacre. Hela staden slundrades; officerarne wero i spetsen för soldaterne. Manga Prester och Munkar, Grefwarne Gnacchi och Sauli befinna sig bland de mördade. Jntet kön, ingen alder skyddade för de grymmaste mig: handlingar. Gatorna lago fulla af nakna lik och stympäde lemmar. Den utomordentliga jäsning, hwilken dessa händelser förorsakade, nödgade päfliga befälhafwarne, som det synes mot deras wilja, att tillfalla Österrifarne, utan hwilkas understöd de icke stulle kunnat inrycka i Bologna. Talrika fivk: tingar öfwergifwa det olyckliga landet. — Under den 21 Jan. skall i Lisabon en konvention rörande Portugals ockupation af Spanska truppar hafwa blifwit afslutad. Skrifwelse från Paris d. 5 Febr. Fängelserna äro nu så uppfyllda, att många personer mot foution måst lemnas på fri fot. — Wårt Kabinctts medaifwande ot ÖSerrikes intergentian åt; I.. lägringen af Akre till Kaiffa. Emedlertid år Ab: baszPajeha, Mehemed Alis fon, utnämnd till Par scha af hela Syrien, ehuru ban ännu wantar en del af sin landtmakt. Damaskus, hwartill Sulta: nen utnämnt en anna: Pascha, ar i full revolution, Från Österrikiska gränsen d. 29 Fan. In: gen wisste hittills, hwart Generalissimus ESkrjynetzki efter katastrofen wid Warschau tagit wägen. Man erfar nu, att han under ett annat namn uppehåller sig uti Ling i Österrike. Han berömmer det humana och gästwänliga behandlingssättet å Regeringens och privatas sida. General Dwernitzki, den tappre partigängaren, befinner fig i Lemberg. Utom Per stora mängden af soldater uppchålla sig endast i Gallicien 1100 Pelska officerare, hwilka alla behandlas med behörigt afseende på deras olyck: liga öde. Hwarje soidat erhåller dagligen nådigt bidrag till fin subsistans och officerarne dubbla fumman, af Österrikiska Regeringen. (Jnsändt.) oc Uti Helfingborgå-Poften N:r 8 detta år finnes infördt af en Tit. Rusticus: Bref från flera provinser förmäla att Landtmännen ämna hos Kgl. Maj:t i underdanighet bönfalla om upphäfwandet af Bränwinsförbudet den 1 Mars. Detta lemnar mig anledning, som Landtman, att yttra om ej oförgripliga dock sanna tanfar, grundade på werkligt förhallande, till skäl mot detta bonfallande: 1:o Tit. Rusticus tror, att detta förbud skulle twinga ägare till större Ladugärdar att slagta större delen af fina nöt: och swinkraatur, emedan Ladugårdens eristans år beråfnad på Brånwinebrånningen. Men måfte jag swara, den Ladugärd, som endaft beror af bränwinsbränningens tillåtelse eller ej, år helt och hållet misskalkylerad, — bränwinsbränningen är icke en fabriksrörclse, utan en busbehofsnödwändighet, och då bör den Ladugård gerna gå under, fom till det allmännas forderf är fun: derad, ej på jordens afkastning, utan På en utsträckt bränminstillwerkning of köpta produkter. Det år wisst sannt, att den förkastade inställelsen af bråns winstillwerkningen skadadt, ty mängden af brån: winspannor bar på den korta tillåtelsetiden tillwerkat mera, än om intet förbud tillkommit, — de tillwerkat på 2:ne månader ännn, men detta onda skett, fan ingen nu ändra, och ffulle ännu mera skada, om tillätelse att bränna nu ytterligare lemnades, hwarigenom de nog höga fådesoch votateg