wins och temligen noga känner min landsort, tis flar, af goda skäl, att någon Jordbrukare i dessa orter önskar Brännwinsbränningen åter tilläten, förrän nya grödan nästa höst dertill kan gifwa ans ledning, men år deremot fullkomligt öfwertygad art om wi Jordbrukare, utan affeende på rang och uniform, skulle blifwa rådfrågade uti ett ämne fom of närmast rörer och wi nårmast känna, blef: we swaret enhälligt, att Brännwinsbränning af närwararde förråder wore den största olycka som kunde drabba oss och wår landsort. Samma swar lärer den redligt tänkande Statsckonomen gifwa på tillfrågan om det år förständigt, om der år för: swarligt att wid nuwarande omåttligt höga mwexelkurs införskrifwa utländsk spannmal för att för: wandlas i en olycklig dryck, hwaraf landet förut har öfwerflöd, och hwarå lagt pris endast gagnar drinkarn, som derigenom får sitt rus för bättre föp. Författaren till reflexionerne i Aftonbladet har så redigt och fullständigt utwecklat grunderne för denna opinion, att nagot tillägg wore öfwerflödigt; men det är ej öfwerflödigt att ådagalägga, det allmänna tänkesättet och öfwertygelsen instämmer till alla delar med denna wärdige Medborgares uppsats. annan skrift i samma ämne. Ryare Helsingborgsposten N:r 8 för den 23 sistl. Januari omtalar att Landtmännen från flera prowinser ämna hos Kongl. Maj:t bönfalla om upphäfwande af Bränningsförbudet till d. 1 Mars. Allmänna tillståndet i landet gör det likwäl icke troligt, att någon Landtman skall låta dfwer: tala sig att underteckna en IE landsförderflig böne: skrift. De anförde skälen hålla också ite profwet för den ytligaste granskning, såframt icke författa ren will etablera den grundsats, att det är af ringa wigt att låta menniskor swälta, men deremot af högsta angelägenhet att wäl föda fina många nöt: od) swinkreatur: Det år af ringa wigt att låta Landets export, summan af bea Landets induftri förwandlas i Brännwin, men deremot af största nytta att gifwa några få, icke Jordbrukare utan Bränneribrukare, tillfälle att ostörde fråssa på all: männa eländet. — Jag skall försöka att punktwis följa denna författares argumenter och hoppas att funna: wederlägga dem. 1:o Första skälet hemtas från Ladugården, som skall wara kalkylerad på Brännwinspannan och ägarne nu twingas till brådslagt, i en tid, då kött och fläsk sakna afsättning. — Brånnmwingbrån: ningen är intet nödigt willkor för Ladugärdsskötseln. Uti den ort i Swerige der Ladugardsskötsela bäst re ... UAJUOUMNU AOSLL2 Jag öfwergår derföre till granskning af en nyåret; man hade då tillfälle att derefter kalkylere sin Ladugård. Den som icke ätlydde denna lands: faderliga och i rätt tid gifna warning, war oklok, och det år just för wår oklokhet fom wi böra ens samme böta... Det förhåller fig emedlertid ice få, art Landtmännens Ladugardar stå i någon synnerlig wåda detta är för saknad af drank. Förl. ärs rikå högröda är i allmänhet tillräcklig, hwartill kommer detta års blida winter, då mycket mindre foder åts går, och will man ån mera utdryga foderförrädet, så bör det ske genom afkok på enris och andra ämnen, fom hos mig dagligen nyttjas och fullkoms ligt ersätter den saknade dranken. 2:0 Det skulle wara intressant att få uppgif: wit, hwarest de qwarliggande stora Potatesförråderne äro till finnandes. En sådan uppgift skulle gagna säljarena och än mera de många söm behöfma köpa och nu på många ställen knappt funna erhålla denna wara. Det finnes i Blekinge den trakt der Potatesodlingen drifwes till den höjd, att både skogsmark och jordbruket derigenom snart äro förderfwade, och der tillgången forliden höst war ganska stor; men den tidigt började och flitigt fortsatte Brännwinsbränningen har få medtagit förrås derne, att många Jorödbrukare, fom nu nödgas köpa utsädet deraf för nästa wår, äro i förlågens het att erhålla sitt behof, oberäknat hwad den mångfalldigt större mängd af arbetsfolk behöfwer till daglig föda, och hwilket allt, oaktadt Brånne winsförbudet håller priset uppe i 4 a 5 R:dr Nigld tunnan eller Nyomfring. Författaren synes hafwa förgätit, att den Jordbrukare, som har öfwerflöd af Potates, twingas ej att slagta sin Ladugärd för foderbrist. 3:o Förutsäger författaren att de afdankade Brånnerizarbetarne skola blifwa kringstrykande ldedrifware och falla på Kronans lokt, att föda i fästningar och korrektionsinrättningar. . J förbigående will jag anmärka, att de orter finnas i Swerige, fom lekräfa, att inga Idsdrifware finnas, der polisen år riktigt ordnad och band: hafd. Och för öfrigt: Hwilka äro då dessa Brånnerizarbetare? Aro de icke i allmänhet YKordbrukas rens skattskrifne tjenstehjon eller underhafwande, som han är skyldig gifwa arbete och bergning, såwäl utom som inom brännerict, och som han ingalunda får låta kringstryka såsom lösdrifware? Om Jordbrukaren, som författaren antyder, har ladan full med spannmål, källrarne öfwerfulla af Potates och kött och fläsk som saknar afsättning, så måtte ban icke wara i förläganhet att föda en efter. några Bränneridrängar, fom ståtligt funna RAWAnn os OÅ RS ED 2 D hanne A