ee mw re 11—441( EE 7F7777 set oo AO! peiska Sjömakterne, blir en annan fråga. Lisabon d. 3 Dec. Enligt säkra uppgifter består D. Miguels armee af 2536 man artilleri, 4746 jägare, 9168 man lingestnfanteri, 1300 man kavalleri och 25,498 m. milice; tillsammans 40,248 man. Af dessa har milicen icke mycket att betyda, och en stor del af linjetrupparne är stämd för D. Pedro. Ä — D. 16 Dec. Uti hela Konungariket anwända Presterne alla medel att intaga folket till D. Mir guels fördel. London d. 31t Dec. Lady Beaufort frågade Furst Tallcyrand, om wi skulle få krig eller fred? — Yngendera, swarade han, ty Konferansen måste blifwa wid lif. — Couricren will weta, att en rådplagning den 30 dennes i utrikes departementet rörande afgörandet af konferansen utt Bel: giska angelägenbeterna warit en af de wigtigaste sedan sakens första förhandling. Strart derefter affärdades kurirer från Lord Palmerston till Wien ed) Berlin, med lefallning att resa få hastigt fom möjligt, på det swaret På deras depescher måtte tara t London före den 15 Jan, som år den till ratifikatienens utwerling bestämda dag. — Från flera punkter at England och Skottland upprycka truppar fill Jrland, och äfwen i Jrland marfeber rar bestäåndigt infanteri och kavalleri till det inre. Landtfolfets sinnesstämning år öfwerallt af den betånkligaste art. — Å 3 Jan. Courieren för i går gläder sig, att ur ganska tiflfärlitlig källa funna förmäla, att Rysslands dröjsmäl med Belgiska traktatens ratiftz kation år blott föranledt af ömtålighet eder fam: wetsgrannhet i afseende på Holland, men att Kejz saren på intet fått önskade hindra eller fördröja sakens afgörande. Han hade tillkännagifwit sitt bifall till de 24 artiklarne, under det dröjsmålet blott war en formalitet, och hans ytrranden woro fredligare än någonsin och lugnande för Kabinet: terna. — Courieren beklagar för öfrigt de differons ser, som uppstått emellan wårt Hof och Franska Kabinettet rörande Belgiska fästningarne. Skrifwelse från Paris d. 3 Jan. För några dagar sedan hölls hos Konsekjpresidenten en två timmars diplomatisk konferans, till följd hwaraf kurirer affärdades till Petersdurg, Wien, Berlin, London och Madrid. Det är tioner uti de 24 artiklarne af Londonfka fördraget. Sålunda lära underhandlingarne, som warat öfwer ett år, komma att börjas på nytt och troligen utan framgång, emedan de nya willkoren för det ena eller andra partiet äfwen måste blifwa oferdelat: tiga, om ej en tredje Makt skulle finna fig beredd att of kärlek till freden bringa några offer. Wår Minifter år werkligen böjd för penningebidrag, under willfor att England följer detta exempel, fråga om modififar Md v4 fe hwilken Belgien alldeles icke kan umbära. — För liden natt afgick en kurir till Bråfel med följande swar från wår Konung till Korumg Leopold, i affes ende på den sednares anhållan om en af wåra Prinsessors hand: Konumjzen kunde icke ingå uti någon förkindelse af detta flag, få fånge Londonska fördraget ej wore ratifieerodt, — Den politiska horisonten fördunklas med hwarje dag. Wårt Kas binett synes wara mycket oroadt öfwer underhands lingarnes resultat, helst sedan Ambassadörerne från Rypssland och Österrike åter hafwa uppstämt en hö gre ton. Så wäl Franska som Engelska Hofwen tyckas önska, att de hade skänkt mera deltagande åt händelserna wid Weichseln. J händelse af en kellision stode wi alldeles isolerade från de öfrige Makterne; då wore det wäl, om man förstått att politifktt begagna de konstitutionella rörelserna på andra sidan Rhen. Paris d. 3 Fan, Rörelsen bland Diplomaz terna härstädes år högst liflig, och kurirer afgå och hitkomma stundeligen. — J slutet af förra mås naden ankommo till Toulon flere afdelningar Spans ffa flyktingar, hwilka äro bestämda till Afrika, för att der införlifwas med fremlingådegionen. — J går ingingo underrättelser från Madrid, hwilka innehöllo närmare uppgifter öfwer en diplomatisk notifikation från Spanska Kabinettet till de öfriga Hofwen rörande D. Pedros anspråk på Portugijs thronen. Spanske Ministern för utrikes ärenderna förklarar deri, att en Spansk armee ofördröjligen skall marschera till gränsen af Portugal, för att handla efter omständigheterna och i nödfall interz venera i kraft af ett med Hans Allerchristligaste Maji:t afslutat fördrag, emedan Spaniens lugn bes ror på utgängen af denna strid. Äfwen är H. Katholska Maj:t öfwertygad att detta steg skall gillas och om få päfordrås äfwen understödjäs af dess allierade. Strödda Underrättelser. Som ett bewis på John Bulls enthusia m för reformen, erinrar man fig den Engelsta fikmånarls fans swar till en af fina funder, som beklagade fig fwer fiskens dyrhet: hur will ni, att den skall wara annat ån dyr, få långe reformbillen ej gått igenom 2 — Såsom ett motstycke till detta swar ånföra Engelska tidningar en grindwaktares HM en Engelsk Biskop, som wille passera utan att betala bropenningar. Huru, ropade Biskopen genom wagngfönstret: du will hindra mig att passera? (till fur sken) för på; jag betalar wid äterresan. — Gjrindwakten (med ryggen mot griaden): fag öppnar inte förrän jag får betalt. — Biskopen (utom fig, estifnlerande i wagnen): men jag bar brädtom och el smämynt. Hwarföre år du idag få enwis?