— D. 23 Dec. J Grenoble hafwa d. 18 den: nes oroliga uppträden förefallit, hwilka dock genom militärens mellankomst snart blifwit stillade; emed: lertid blefwo fonster och dörrar sönderslagne hos skattkontrollören Ehaudet, hwars papper af folket utkastades pa gatan och uppbrändes. Starka pikes ter af linjetruppar äro uppställda på torgen och patruller genomstrofwa gatorna. Flera orostiftare åro arresterade. — Fjerde linjeregementet, 3600 man starkt, bar d. 15 dennes jemte några artilleri kompagnier inskeppat sig från Marfeille till Algier. Enligt andra uppgifter afsändas dessa truppar dis rckte till Bona. — Sedan den 14 dennes har Londonska Konferansen icke haft någon session. Uti dess sista session hafwa de fyra Makternes (Frankrike undamaget) Befullmäktigade undertecknat ett nytt protokoll, enligt hwilket fästningarne Marienburg, Philippeville, Ad Mons och Menin skola raseras. Wål war det förut bestämt, att Frankrike icke skulle taga nägon direft del i denna öfwerläggning; men wart Kabinett skall likwäl wara missnöjdt med detta protokoll och wägra att godkänna det. Frankfurt d. 24 Dec. En här utkommande tidning förmäler från London den 16 dennes: Hår år feljande wigtiga underrättelse rörande Belgiska och Holländska angelägenheterna i omlopp: Engels ska Regeringen har nyligen erhållit underrättelse om Ryska Kalinettets önskan, att fe Belgien återföres vat med Holland; ech berättelserna i detta afseende hafwa erhållit en sådan trowärdighet, att em dfwerläggning derom förefallit hos Ministern för utrikes ärenderna. Man påstär, att en annan Makt år benägen att i detta afscende understödja Ny: land; men Lord Palmerston skall hafwa yttrat sitt beslut, att förr tillgripa de yttersta medel, ån medz gifwa utförandet af Ryske Kejsarens plan. De fremmande Gesandterne hade förl. wecka flera fams tal med Premierministern rörande denna Kejsarens af Ryssland afsigt. Konstantinopel d. 25 Row. underrättelsen genhet och å den andra öfwertygat fig om EStorherrns ädelmodiga tänkesätt i händekse af frivillig undergifwenhet, d. 10 Now. öfwerlemnat nycklarne till eitadellet af Skutari åt Storvisiren Reschid Mehemed Pascha, samt derefter begifwit sig till Konstantinopel, hwarest han erhållit Sultanens fullkomliga benådning, hwilket uppfyllt Rikets Store med den lifligaste tacksamhet. — Paschans af Wan, Timur-Pafdhja, (vid Persiska gränsen) uppresz ning är redan fullkomligt stillad genom Serasktierens af Erzerum och Emin Paschas af Masch werksamhet; men till Portens motsträfwige Vasaller hörer åf wen Abdallah Pascha af Syrien, med hwars tuctande Porten hittills icke kunnat sysselsätta fig. BVicez-Konungens af Egypten föregifna erpedition mot denne rebell år numera för Porten ett föres mål till allwarsamma bekymmer och gifwa anled: ning till stora rustningar å def sida både till sjös och lands. För öfrigt råder mycken owisshet rörande Wice-Konungens expedition. En skrifwelse från Alexrandria af d. 4 Now. innehåller deröfwer följande uppgifter: De of Bice:Konungen till erpeditionen mot Eyrien amwända landttruppar bestå af fem regementen infanteri, fyra reg. kavalleri, m. fl. till: sammans 21,400 man; flottan räknar 7 fregatter, 6 korwetter, 3 briggar, 7 gocletter, 17 transportz fartyg och 10 kanonslupar. Förtrupparne hade res dan i sista dagarne af Oktober passerat öknen och uppnått Gaza, som utan motständ öppnade sina porter för dem. — (Enligt en tillförlitlig privat skrifwelse från Konstantinopel af den 25 Now. år oenigheten mellan Sultanen och Bice:Konungen ins tet twifwel underkastad, och torde fnart utbryta i öppna fiendtligheter. Man erfar, att Kapudan: Paschas flotta icke af fruktan för Choleran, utan för Vice:Konungens hotelse, att emottaga den med kulor, återwändt hem. Man tror allmänt att upp roret i Damaskus blifwit tillställt af Egyptiska emissarier, för att gifwa anledning till den Epri: