utan uppscende koncentrera fin hufwudsstyrka wid Pertugisiska gränjen. — J går afton bitkem on kurir fran Madrid med den underrättelse, att flera Spanska regementen inryckt på Portugifiska områ det. Detta föranledde genast en Minifter-Fonferans, och en kurir blef styndsamt affärdad till Madrid. — Wid Hofwet skall man wara högst missnå jd öfwer Österrikes tilltagande inflytande utt Åtalicn. En ganska allwarsam not skall ha blifwit Pafwen tillställd, för att erinra honom om de wilkfor, un: der hwilka Franska Regeringen förl. Mars månad — för att tata med H:r Scbastiani — wäl icke medgifwit, men också icke förhindrat. — På Boörsen woro i går de mest bekymrande rykten i omlopp öfwer Rysslands fiendtliga sinncs stämning mot wår Regering. Journal des Debats förklarar dem emedlertid famt: och synnerligen för falska. — Elermont-Ferrand, hufwudstaden i Puyde:Dome:Departementet, skola allwarsamma orcligheter hafwa utbrutit och en bataljon från St. Etienne afmarscherat dit. — Mairen i Lyon har tillkännagifwit att han år autsriferad att emottaga friwilliga inskrifningar för armeen eller för de nya korpserna i Afrika. — Romerska Legationernas anz gelägenheter ådraga sig allt mer och mer allmän uppmärksamhet, helst Journal des Debats behand: lar detta ämne uti en omständlig artikel. Päfliga ediktet af d. 5 Juli har derstädes ej blifwit erkändt, och uti en formlig kongress af deputerade beslöts ictesantagandet af Pafliga kokarden med 49 mot 45 röster. En sådan belägenhet, anmärker nämnde blad, Fan i längden icke fortfara. Päfwen må ste slutligen låta sina truppar inrycka uti Legationerna. Men huru, om denna invasion sloge felt? Om Legationerna förklarade fig oafhängiga? De skulle då i hwarje händelse falla i Österrikes händer. Utan att tro på de uti Jtalien kringspridda rykten, att Österrikiska intriger woro hår med spelet, för att utwidga Lombardiff-Benetianffa Konungariket, fan Frankrike icke på detta fått låta föra fig bakom ljuset. Det måste hos Päfliga Hofwet taga Legationernas friheter i beskydd, men på intet sätt deras FF rr Yr Lr Y vh LL fv ss FA Oör HO liga undersåtarnes lott ech missbrukens reform, detta bar alltid wårit oh måste äfwen framdcles blifwa rättesnöret för wårt Kalinctt utt Ftalien. Så langt Journal des Dekor. — IF dag förklarar National denna gatlika artikel derigenom, att Hfterrike ånyo och ganska snart ämnar besätta Logatio nerna. Ministeren har i sin förlägenhet afsändt en kurir till Rom, fer att gifwa H:r S:t Aulaire befallning, att beweka Pafwen till alla möjliga koncessioncr. Berlin d. 23 Dec. Under d. 11 dennes har Gen. v. Pfuel förklarat staden Neufchatel I belås gringstillstand, emedan landet war hetadt af ett angrepp utaf rebellerna. Frän Schweit; d. 16 Dec. Natten till den 10 dennes förkunnade Neufchatelska insurgenterna genom twå kanonskott, att de äro i besittning ar artilleri; signaleldarne woro ånyo upptände, och de proskriberade hafwudmännen Bourquin och Cägnier äro åter i Cunton. Den mot staden hotade storm den 10 dennes, hade ide ägt rum, och alla emot: tagnings-högtidligheter woro således förgäfwes för: beredda. Man berättar att infurgentcheferne icke kunnat samla sitt folk, emedan det fattades dem penningar. Emedlertid samla sig några truppar af låttingar och annat pack, hwilket man lofwat att få plundra staden, i Traversdalen och hota dagligen. Staden år numera, efter lagstiftande Rådets aflde-. ning, i fullkomligt blocfadstillftånd, och till mera säkerhet för densamma blifwa nu olla de individer, hwilka deltagit uti slottserpeditionen och ide äro Stadsborgare, bortskaffade derifrån. Madrid d. 8 Dec. Den bekante rebellchefen Don Josef Maria de Torrijos har med hela fitt band, efter att någon tid hafwa utstått en belågring i en landtgård utt Jngles, den 4 dennes gifwit fia på nåd och onåd. Denna underråttelje har bland de Apostoliske förorsakat mycken glädje. J dag hafwa twå kurirer afgått till Andalusien, enligt rykte, med befallning att genaft skjuta de fängne och blott lemna dem tid att bigtas. WoS Son e A AP Nr Rn AHA UH AA 9 07