Portsmouth och afseglade i Tisdags till Spitcad, hwarest den wäntar på de öfriga skeppen af D. Marias expedition. Löjtnant Cookson har med ett detaschement Marinsoldater afseglat till Afrika, för att anlägga en. koloni wid floden Gambia och deriz genom hindra slafhandeln på dn St. Maria. — En tidning förmåler, att ett giftermål melz fan Donna Maria da Gloria och Hertigen af Nez mours werkligen år tillämnadt, och att Ludwig Philip gifwer fin. fon 750,000 Fr. uti. ärliga räntor. — Brandstiftningarne sträcka fig nu från den ena ändan af England till den andra, och på flera ställen drifwa missdådarne sitt owäsende med Frut och andra. konstlade brandämnen. Nyligen blef ett Bomullsspinneri till ett wärde af 14,000 P. St. på detta: fått lagdt i aska. — Oroligheterna bland FKolsarbetarne fortfara. Stora hopar af dem inz tågade i Wolverhampton, och då det war torgdag, bemäktigade de fig många lifsmedel. Flera butiker och köttbodar blefwo tillslutna. Den: wäpnade maf: ten återställde lugnet; men hittills har ingen af arbetarne återwändt till sina sysslor. — J Lördags undertecknades i Portsmouth en. Antisreformsbinc skrift af 1400 personer. — Enligt bref från. Lisabon af den 27 Now. räknade D. Miguels armee icke mindre än 60,000 man, Polissoldaterna och de friwillige inberäknade. Emedlertid befann sig häribland blott 5000, på hwilkas trohet den bestående Regeringen kunde räkna. Kanongjuteriet i Lisabon war i full werksamhet och besöktes dagligen af D. Miguel. Wåra tidningar äro af den mening, att D. Pedro dröjt för länge med fin: expedition, wäl icke af fruktan, utan till följd af bakwända rådslag. ö Paris d. 8 Dec. Moniteuren förmäler från Lyon efter en telegrafdepesch af gårdagen, att lugs net war fullkomligt återställt. Förwaltningen hade åter tillträdt fina. funktioner och Justicen börjat sina förrättningar. Afwäpningen gick för sig med största ordning. — Hertigen af Orleans wäntas ofördröjligen till Paris. En tidnng från. Lyon förs måler, att Hertigen den 5:te till häst besökt alla Hulot erhåller högsta befälet i Lyon. Ledamsdterne af staden Lyons såkallade Gencralstab, bestående af arbetarnes Sektionschefer, hafwa sändt en adress till Kronprinsen, för att ådagalägga redligheten af fina afsigter. — Scdan Janins och Hulots diviftoner af Rordarmecn afgått till der inre, utgör dens samma likwäl ännu omkring 40,000 man. — Kejsar D. Pedro lemnar Paris den 14 dennes, för att inskeppa fig till Terccira, åtföljd of Markisen af Loule och Palmella. Hans fregatt war redan: den 5 dennes ankommen på redden af Belle-Jskesen-Mer, dit hela eskadern wäntades. — Bref från Lyon förmåla, att en stor mängd fabrikanter derstädes flyttat fina fabriker till Schweitz, och man fruktar att det dröjer långe innan Lyon åter Fan uppråtta fina lidna förluster. — Det berättas, att den Saintz Simonistiska sekten, hwilken nyligen delat sig i twå partier, af hwilket det ena förklarar det andra för kätterskt, blifwit ställd för råtta och art def fyrkor skola tillftuta8. Man tyckes wilja tillskrifwa de sista händelserna i Lyon dessa jemnlikfhetåpredi-: kares farliga lära om arfsrättens afskaffande. — D. 9 Dcec. De så ofta förnyade ryktena om Miniftersfåöråndringar: winna allt mer förtroende. Ganska stiljaktiga listor äro i omlopp: de som finna: mesta tillit upptaga H:r Casimir Perrier såsom bi-behållande presidentskapet i Konseljen, men dfwertager derjemte portföljen för utrikes ärenderna. Grefwe Eebastiani skulle då öfwergå till Krigsdepartementet och Marskalken Soult erhålla afsked. Twå nya ledamöter skulle inträda i Kabinettet, nemligen H:r Odilon-Barrot för inrikes departemen.tet och H:r Dupin för Justicen. — Enligt bref från Lyon af. den 5 dennes fortforo arrestaringarne, och många Polisagenter hade ditkommit från Paris. Den 4:de uppställde man i Croiv-Roupe en: waftpost utanför hwarje hus, och många personer blef: wo der fasttagna. och en skildtwakt blef dödad. Jnwånarne i förftår derna; beklaga fig: mycket öfwer inqwarteringen, emedan soldaterne utgöra ända till 20 mani hwarje hus. — Polska Generalerne Romarino, Langermann och Sznayde (ide Schneider) hitwäntas öfwer Nancy. Detta wäckte mycken jäsning A — —