London d. 2 Occ. Privata dref från Lijabon af d. 20 Now. omtala de förswarsanstalter, hwilka D. Migucl träffat mot sin broder. Han har in: förlifwat 4000 man Milice med armeen och jams mandragit stridskrafter till ett belopp af 15,000 man, hwilka kommenderas af erfarna Officerare. Ett twångslån af 240,000 P. St. skulle inom 12 dagar wara inbetalt; twå tredjedelar deraf skola Köpmännen i Lisabon och en tredjedel städerna Coimbra, Oporto och Figueira aflemna, hwarföre de erhälla 5 procent rånta. Den i England lagda embargo på D. Pedros skepp hade wäckt mycken glädje i Lisabon. Den werkställdes på Portugisiske (Miguelitiske) Konsulns ansökan. — Spanska Ges neraler wäntas fill Lisabon. En division af Por: tugisiska trupparne är stationerad i Cascacs, en annan wid mynningen af Tajo och den tredje i Figucira. Seger eller DÖD! år deras lösen. Lifaz bon bewakas af 2000 Polissoldater, hwilka erhallit en förstärkning af 2000 man K. frärillige ech en artilleripark. De begge Karrkerna wid Tajo äro starkt befästade och 18 kanoner uppställda i batterierna. Presterne sysselsätta folket med messor, Tcs deum och predikningar. Rasande flygskrifter blifwa dagligen tryckta; en af dem uppmanar Migueliterne att mörda alla fångar; en annan will weta, att D. Pedro fast beslutat att ödelägga Migucliterne med qwinnor och barn utan undantag. Paris d. I Dec. Wid intet tillfälle har har monien emellan Engelska och Franska Kabinetten warit få stor fom nu, och allt tyckes gynna afflutandet af en SHSandels:traftat emellan begge staterna. De tre Brittiska Agenterne, Bowring, Parnell och Thomson, hafwa till det mästa flutat fina arbeten och underhandlingar, och skola mot stutet af Decem: ber återwända till London, för att straxt efter Re formbillens genomgång föbelägga Underhuset reful: tatet af deras sändning. Äfwen hafwa de anställt ganska omständliga undersökningar öfwer Franska Finanssystemet. — Exkejsaren Don Pedro skall ej nom ett aftenskap mellan de begge pretendenterne in godo afgöra saken. — Äfwen i NoifykesEcc, om liten Dy några timmars wäg härifran, hwarestf finnas några manufafturier, hafwa arbetarne me: lat efterapa Lyons erempel. De fordrade högrer dagspenning, och man fånde dem ett detaschement linjetruppar. — D. 4 Dec. Moeniterren förmäler, att Res are ringen i går erhållit depescher från Kronprinsen och. Krigsministern, daterade den : denacs kl. to em: aftonen, hwilka i afscende vå tillständet i Lyon äror mycket tillfredsställande. J den audiens, fom Prins: sen gaf åt Mairerne af ton och förståderna, woro dessa embetsmån åtföljda af 30 arbetare af allan klasser. H:r Prunelle förde ordet, och bedyrade i beta befolkningens behef att återwärda till unders: gifwenket och laglig ordning. Prinsen swarade först i antoriteterna och boll derefter till arbetarne ett tall fom gjorde ett djupt intryck på dem. Redam den i 1 dennes woro stadens portar besatte of untforme: rade Nationalgardister och om aftonen inrykte em: bataljon linjetruppar i förstaden Baije, hwarest den med glädje emottogs. fwerallt gick afwäpningem för fig och flere arbetare öfwerlemnade sjelfwe fina I wapen åt Officerarne. Prinsens och trupparnes ins : tåg bade emedlertid blifwit uppskjutet till den 3. dennes, emedan å ena sidan nödiga anstalter för emottagandet af 20,000 man infanteri och 6000 man kavalleri, hwilka äro samlade utanför Lyon, ännu icke hunnit traffas, och å andra sidan flera korpser blifwit uppchällna på fina marscher af ett oförmodadt snöfall. Man kan saäledes anse stadens pacifikation såsom fulländad. — D. 6 Dec. Moniteuren för i går förmäler, att Regeringen genom en telegrafdepesch erfarit, att Kronprinsen och Krigsministern d. 3 om morgonen hållit sitt intåg i Lyon under hela lafelkamgens jubelrop. Afwäpningen hade gätt för sig i största stillhet och lugn. — so dag meddelar Moniteuren några närmare detaljer om Kronprinsens glada