Oma ec TDZ AA VR ed br 7 DO 2 ter till häst och fots genomströfwa gatorna hårsiådes. — D. 30 Now. Öfwer Regeringens afsigter rörande Lyon år ännu ingenting bestämdt bekant. J dag innehåller Monitcuren en lång artifel i hytt: fen ban sofer adagalägga, att upproret i Lyon just bewisar Regeringens slyrka, emedan ingen politisk söndring derstades wisat NA. Nagot tydligare yt: trar sig den äfwenledes ministerielle Journal de Paris, i hwilken det beter, att först. måtte rebellio: nen underkasta sig och sedan eländet understödjas. Det beror nu derpaå, huru detta underkastande frall werkställas, om genom nåd eller stränghet. Majoz ritcten af Kabinettsrådet skall wara bejd för det sednare Alternativet, för att en gång for alla göra ett slut på rebellionerna. Men Konungen har sjelf yttrat sig för den möjligaste milohete och denna ädla åsigt stall som man hoppas behalla Ofiecre handen. — Paris år helt och hallet lugnt, om man ej will räkna de bekymmer, hwilka auteritceterna åstadkommit genom deras utomordentliga förjtatias hetsmått. Talrika arresicringar, konfiskation of krut —hnilket Carlisterne låto fabricera för Vendec, men som nu skjutes på Republikanernes eller Boz napartisternes råkning — Stadsssergcanternes tillökuing, slutligen proflamationer fill Napolcons fer mån, hwilka bhemligen utspridas: allt detta maste naturligtvis åstadkomma någon spänning i jinnena. En bataljon af 52 linjeregementet bivuaferade hela natten i trakten af Tuillerierna, och sedan twenne dagar hafwa linjetrupparne samt Municipalgardet erhallit skarpa patroner. — Enligt underrättelser från Now., fall den i Bona kommenderande Jbrahim Bey hafwa förklarar sig beredwillig att utan mot ständ åöfwerlemna staden. En betydlig garnison skafl ditsändas från Toulon. Större swärigheter möta wid besättandet af Konstantineh, hwilket är beläåget 20 dagsmarscher från Algier. På hela wår gen dit finner man hwarken städer eller byar: in: genting annat ån ett stelt högland, hwars invånare äfwen warit oafhängige af Deyen, och anses som de wildaste på hela kusten. Beyen af Konstantinch firöfwar omfring i landet, och Har låtit föra sina fruntimmer och skatter till öknen. Staden ligger på en obestiglig flippa och förswaras af 30 kanoner. Lyon d. 26 Now. Efter en fruktanswärd sskakning tyckes en flags ordning återställa sig i wär ståd. Prefcktens autoritet erkännes, inga yt: terligare erecsser föröfwas, och pluraliteten af ar: betarne, förlägna öfwer fin egen feger, gifva intet gehör åt de trolösa intriganternes tillftållningar att uppreta dem. J förrgår utgaf Sektionscheferne en förklaring, i hwilken de bedyra fin fullkomliga till gifwenher för Ludwig Philip och den kopstitutionella CFhartan samt yttra fin afsky mot alla faktioner, Algier af den 12 ingen annan fena ån Den terfårgade här worit synlig och oaktadt alla af Carlisterne utdctade pons ningar bör man intet ord emot den bestaende Res geringen. Äfwen Då striden rasade fom wöärst, berrstade en wiss erdning; ingen arbetare har plun: a 4 -— Q FLÄf, — SEA , 3 drat det minsta. — J spetscu fer folörereljen Hed en ung man af 23 ar, Jnspektor för on Kattfabrif. Oct war ban, fom efter segern hufwudsakligen bis drog till erdningens upr rätehallande. — De dödan antal år swart att bestämma: de uppqå till minst (060, cch 700 fwåre sarade äro iaferda på ett hospital; de mindre fårade stötas i sina bus. London d. 30 Row. Don Pedres bea offa der, sem nu år frigifwen, bar afseglat från bom jen, för att afgå till Brest. — Enligt underråttelser från Madcira af d. 15 dennes hafwa Capverdisia barne, på undcrrättelsen om Deuna Marias arkomst till Europa, upprest fig met de Miquelitista autes riteterna ech erkänt den unga Drottningen. — . St. Petersburg stela konfiranser öfwer polar bal las med de utländska Gesandterne. Hårifran är likwäl den Franske utesluten. nt 1 (Fortsättning från N:o 95.) Sem srektakelwäsendet år af lustig natur, tarde lasaren ursäkta mig, em jag under unvedlingen af mitt ämne stundom faller in i det komista, heljt jag bekänner, att jag genomläst den skämtande Helllerg, ifall det icke eljest stulle wara bes mig ett medfödt lynne, att såsom en motwigt betrakta werlden från def löjliga sida. Skulle läsaren ide finna mig hafwa någor gemensamt med Hollbergs naivitet, will jag ätminstone räkna slägt med has kespcares Hofnarr; ett embete som beklädt med rättigheten art säga Regenter sanningen, war af högre wärdighet, och torde äfwen mera behöfts än nuförtiden. På de tider som Regenterne hade ingen offent: lig Theater att bejofa, war det angelåget att Hof: narren frulle agera fer dem i deras sängkammare, bwarest det icke år mera på modet ett spela nägen roll, som ageras på Theatern. För öfrigt beböj: des få mycken själsnärwaro och uppfinningsrikhet bog de Kongl. Hofnarrarne, att jag icke fkulle anse mig berättigad till en sadan titel, äfwen om det mera blef snillenas ån dumhufwudens lott, att bål: lag för narrar af dumt folk. Öckså medgifwe: jag, att om man bar rått att följa Ciccros råd, då ban tillstyrkte att tristiam animi et temporis bilacitate condire (krydda hiertats och tidernas ledenad med ett muntert lynne), få bör man oc efterkomma hans erinran, in facetiis rationem esse habendam loci temporis et hominis, ati man ej bör skämta utan att göra afseende på stället, tiden och personen. Offa skämtar jag al. Q0 sv? Cass kt