räkna art emellan 30 a 40,000 Polackar, to mu täristt afscende landets kärna, lefwa i frimillig landsslukt. D. 12 Årw. Wår eskader ligger ännu i Dunerne, hwarest den nyligen erhållit förftårkfnin: gar. — Det år ogrundadt att ett af Portugisista krigsskeppen blifwit frigifwit, och Courieren förflas rar, att Regeringen ännu år willrådig om hwad hen i denna saf skall tillgöra. Men då skeppen i afscende på deras bewäpning och bemanning skola kli lika med handelsfartyg, få fan man anse D. qedros expedition såsom tillintetgjord, och salunda tillägga wår Regerings sista åtgärd en politisk Fa rakter. — Cheleran tyckes wara i aftagande uti Sunderland; d. 9 dennes hade blott en enda infjuk:nat; men i Neweastle bade den 10 dennes 7 nya fjufdomåz och 4 dödsfall inträffat. — Under detta år hafwa icke mindre ån 65,000 menniskor utwanz drar till Canada. Hamburg d. 22 Now. Till i går middags bade tillsammans 831 personer insjuknat af Cholera, 308 tillfrisknat, 436 aflidit och 87 woro under kur. Q — IF Altona har sedan den 6 dennes intet nytt Cbolerazfall wisat sig. (Jnsändt.) Swar till den sig sä kallade Hatare af ocker i N. Helsingborgsposten Å:o 88. Under ett wackert namn, och såsom den der nitälskar för Landets och Medborgares wäl, upp: träder författaren under ofwannämnde titel; men han får ursäkta, att man ide tror honom på orden, utan fastmer dömmer honom efter skriftens innehåll. Mår man läser denna skrift med vppmärksambet, och söker efter bewisen, som skulle styrka råttigbeten till den tagna titeln, finner man till fin förwåning aldeles motsatsen. Ty wore författaren werkligen, hwad har låter pästina, få skulle han annorlnnda gått tillwäga med fin deduktion, ån han gjort, och icke uppstapla sådana satser, fom och skadlige; men denna crsårenhetr tutet petttttå endast warit ockrarens, som just genom denna för Hertigdömet Skåne gagnande åtgärd, har fatt midkännas icke allenast en betydlig minskning, utan kanske en total afbräck uti sin förut lika lönande, som nedriga handtering. Ty det år allom wretters ligt, hurusom, till landets stora skada, en del pros centare (ockrare) bade spridt fig i alla wäderstreck, och oskäligen sugade och ockrade fin fattigare nästa, just derföre, att penningebristen war stor och det föregifna rörelsekapitalet otillräckligt. Wi säge med öfwerläggning, rörelsekapitalets otillräcklighet; ty, wäl föregifwes Swenska Bankens sedelstock wara 30,000,000 R:dr; men deraf år troligen icke mer ån twåtredjedelar i omlopp i Swerige, når man afräknar, hwad font finnes i f. d. wårt gamla och älskade Finland, äfwensom i Danmark, samt de Bankens sedlar, som möjligen genom olyckshändelser blifwit förstörde. Detta war också ett bewekande skäl, hwarföre Kongl. Maj:t och Rikets Höglofl. Ständer, Riksdagen år 1823, bewiljade bildandet af Privatbanker, på det utrönas måtte, om den höjda rösten öfwer penningebrist, war annat ån, hwad man då, såwäl fom ännu, från wissa häll, beha: gade kalla ett otidigt skrik. — Om nu Skånska Privatbankens klandrade åtgärd werkligen har den fägnesamma, fast owäntade framgång, att dess mynt, valuter eller depofsitionsbewis, hwad man behagar kalla dem, kunna uti handel och rörelse amvändas, få att, fom författaren sjelf säger: det werkliga myntet snart torde ur allmänna rörelsen förswinna; så bewises derigenom solklart: 1) Att rörelsekapitalet werkligen warit förlitet. 2) Att det war hög tisd, att knäcka de nedrige ockrarne i lan: det, fom alltförlänge såsom blodiglar sugat must och märg af alla näringar, medelst ect rysligt ro: centeri af 12, 15, ja till och med 20 procent, oc kanske deröfwer. 3) Att ingen rättsinnig eller wål: tänkande Medborgare anser denna Bankinrättning för obehörig eller skadlig, utan den, som uti sin nedriga procenterinäring deraf Nit och vtterligare skall lida inträng, och mr will lockn of, att wi tro skole, att han år och bar warit Felketa wålgqårare. 4) Att Skanda Privatbaakens soli::tet År genska god, emedan ett sämre mynt aldrig lärer uttrånga