prowinser drifwa sitt owasende. — SIF Walter tott och hans dotter afseglade i Torsdags med fregatten Barham af 50 kanoner från Portsmouth till Mer delhafwet. Han ämnar någon tid uppehålla fig i Neapel. — Från Braftlien har den underrättelse ingått att ett uppror i början af September ägt rum bland militären uti Pernambuco. Några tusen man soldater plundrade en del af staden, satte sig emot Guvernören, och det fom till handgemäng med borgarne, hwarwid militären flutligen blef dfwerwäldigad, 1200 man blefwo tillfångatagne och utförde på fartygen i hamnen; resten af de upp: roriske flydde till det inre af landet, och då under: rättelsen afgick war lugnet fullkomligt återställt. 20 till 30 borgare hade under upproret blifwit dödade äfwensom 200 soldater. De upproriske be: stodo af tre bataljoner infanteri och artilleri. Af fångarne skulle hwar femte man skjutas. — Bahia war den 3 Sept. en skädeplats för blodiga upp: tråden. Soldaterna lemnade fina baracker och togo kastellet i besittning utan att finna motständ. Ett borgargarde blef dock snart organiseradt och dfwer: werwäldigade mytarne, af hwilka 30 blefwo dödade, hwarefter de öfriga återwände till lydnad. Paris d. 6 Now. De två för Donna Mar rias räkning inköpta fregatterna Congresso och Asia hafwa utlupit ur Themsen, emedan förberedelserna till expeditionen äro slutude. Twå divisioner, hwar: dera af 3000 man, skola, kommenderade af Grefwe Vitla-Flor och General Saldanha, under D. Pedros ledning, och en slottilj under Öfwerste Pacheco fån das förut till Portugisiska kusten. Polska gränsen d. 30 Okt. De Kejserl. Garderna skola lemna Konungariket Polen och an: träda fin åtemnarfd) till St. Petersburg; men der emot hafwa redan betydliga förstärkningar från det inre of riket afgått till Sackens armee; häraf skall en del, enligt uppgift 2 favalleris och 4 infanteri divisioner, ersätta Gardernas ställe i Konungariket. — Ben nyligen började raseringen af de wid War schau upprättade förswarswerken påstås hafwa blif: SS: FÖ LL Ås ss Canaan (EEe 14444 20 PAPA AAA ÄEUU—— London d. 8 Now. (Öfwer Frankrike.) Igår morgons erhållo wi en underrättelse, fom fatt en: hwar i förwåning. Bref från Deal och Gravesend förmäla nemligen att wår Regering gifwit flottan order att genast lägga beslag på alla de skepp, som äro bestämda till D. Pedros förehafwande expedition mot D. Miguel. Tre äro redan tagna, den i Dänerna liggande Congresso och i Gravesend fregatterna Juno och Asia. På Börsen bar detta haft en ofördelaktig werkan. Härwarande Portus gisare höllo straxt en sammankomst, beslutade en protest och afsände en kurir till D. Pedro i Paris. J dag förklarar Ceuricren, att denna befallning icke har någon politisk betydelse och war ej utgån: gen från Ministern för utrikes ärenderna, utan blifwit gifwen till följd af en officicl angifwelse hos YFnrifes-Miniftern att Brittiska refråter olofligen wärfwades till tjenstgöring mot utländska stater. J sjelfwa werket skola många Engländare, isynnerhet pensionerade, men ännu tjenstbara soldater hafwa blifwit anwärfda. Emedlertid åtnöjer man sig ej med denna förklaring, och frågar, hwarföre Regeringen då få långe tillåtit det och just i detta kritiska ögonblicket anhållit expeditionen? Man ers inrar fig härwid Oppositionens deltagande för D. Miguel och de mångfaldiga medel, hwilka försökas, för att göra den foglig till förmån för reformen. Förkärlek för D. Miguel fan å Regeringens sida ej wara orsaken, ty denne har nyligen wägrat eller ätminstone undwikit all fordrad upprättelse för Brit tista undersåtares lidna oförrätter, och de Brittiska krigsskeppen ligga ännu owerksamme på redden wid Lisabon. ö — D. 11 Now. Furst Tallcyrand har, enligt rykte, gjort wär Regering ganska allwarsamma fö: reställningar rörande beslaget på D. Pedros erpedis tion, med afseende derpå att dessa krigsskepp äro Fransyfk egendom och bestämda till en Fransk hamn samt hafwa hwarken wapen eller ammunition om hans RÖöCMHHÄYt:et AF Hetta stea ar ännu icke bekant.