för den nya Staten. Engelske Ambassadören, Cr Stratferd Canning, sem skall begifwa sig till Kon: stantinopel, wäntar blott på sina inftruktioner i detta afscende, men hwarmed man nu icke tyckes stynda sig. — Fran flera Frankrikes handclsstäder ingå nu gonsamma underrättelser, isynnerhet från Rouen och Marsecille, hwarest bandet och rörelse åter börja blomstra. J Lyrn hafwa fabrifsarbe: tarne äter förenat fig med fina Hexrar, hwarige: nom alla oroligbeter blifwit bilagda. Mindre tillz fredeställande äro underrättelserna från nägra Des partementer af det inre, hwarest de partiella oro: ligketerna hafwa fin orsak ej blott af politiska skäl, utan fastmer i de dryga skatterna. — Till Toulon har befallning ingått att armera samtlige fuftbat: terierna. Äfwen har man ditsändt Sappeurer af SngenicorFforpfen, hwilka skola wara bestämda till Afrika. — Många rika flyktingar hitkomma från England, emedan de frukta för utbrottet af en res vofution derstädes. — D. 4 Row. Omkring d. 14 och 15 dennes ola de förnämsta Portugisiska flyktingarne, hwilka yrting . ämna deltaga i expeditionen mot D. Migucl, lemna Paris för att begifwa sig dels till Terceira, dels till. London. ma alltjemt flyktande Polackar öfwer Balenciennes till Paris. De fleste bestå af utmärkta män, men tid efter annan ankomma äfwea flyktingar till fots, hnilka taga Frankrikes wälgörenhet i anspräk. J gränsestäderna bilda fig Polacd-föreningar för att uneerstödja de mest nödlidande. — Underrättelserna från: Algier, fom fortfara att wara nedslående, gå till d. 17 Okt. Från Oran förmäles att en fame manswärjning derstädes blifwit ufptäckt, uti hrilfen flera of de mest ansedda inwånarne woro in: wecklade. General Boyer, fom förstår att umgås med derwarande inwånare, bar låtit skjuta 8 af dem; men oaktadt hans werksamhet och talanger år hela prowinsen i uppror och Franfa wäldet erkännes blott inom staden. Man har observoerat 2:ne fartyg, under Sardinisk flagg, kommande från Gibraltar, hwilka sökte föra wåpen iland. D. Pedro skall några dagar förut afgå till Londen. — Sedan 14 dagars tid ankom — 2—— B 2c MM diga årebetygelser. Uti Paris lät Magistraten på stadens gator bygga 10 salar, hwarje byggnad, utom alla sirarer foftade 600,000 Livres. Andre offent: lige tafflar woro dessutom på gatorne Dertill uppföptes 36,000 stycken höns och tam. På hwarje fal spelade 109 musikanter. Jlluminationen och öfrige lustbarheter kostade otroliga summor. Wid Balen fom hylls i förenämnde salar den 28 Febr. blefwo 6000 buteljer win och för 20,000 ccus fyr lande liförer utdruckne. — Toiletten for Dauphine, som stod uppstådad på Versailles, war wärderad till 1,200,000 livres. Den nya guldservisen som gjordes för Bruden, wägde 300 marker, och war af ert öfwermåttan präktigt arbete. Utom denna forfärdigades ännu en annan guldsjervis, och en af silfwer förgyld. — Brudsängen war af karmosin guldbrokad, hwarå såwäl himmeln som kappor och tillbehör woro broderade på det kostbaraste, med en half alns höga rika guldsfranfar. Tapeter och stolar woro i samma smak sirade och broderade. Kabinettet för henne war klädt med grönt sammet, broderat med guld. — Dagen efter wigseln eller d. 24 Febr. war Bal Pare för 1800 dertill nämnde personer, samt slottet illumineradt och öppen taffel. Den 25 Febr. war på Versailles Maskeradbal för 4000 persone, hwarest Konungen wisade sig i färskilta karakterer. Prakten wid Hofwet dessa 3 dagar war så stor, att man skattade wärdet af de diamanter, som buros en sådan dag, till 70 mill. liores. Dauphin och Madame la Dauphine skola allena: haft juveler på sig för 45 mill. — Man skattade omkostningarne wid denna förmälning till 6 mill. lidres. — Efter alla dessa ofantliga omFoft: nader, fom torde drabbat många tusende fattige undersåteres swett och tårar, yttrade fig Madame la Dauphine (fom war af ett godt hjerta och för: stånd, men ledsen wid dessa tröttande och foftjume ma: nöjen) fill Konungen: Jag önskar att SFafte weckan redan more inne, få att man efter få trot: tande nöjen en gång kunde få hwila. Nyligen har nära Limecick i Jrland en gumma dödt som efterlemnat 190 barn och barnabarn. Hon war 83 är gammal, men har andock icke firat mer än 20 fodelsedagar, emedan hon war född den 29 Februa ett skottär. Wid Kindsbrigde har ett löjligt exempel på sömngångceri nyligen ägt rum. En piga vedbop: pade i sömnen frän sitt kammarfönster, 15 fot frän marken, och fortsatte, utan att wakna och inswept i sitt täcke, sin nattpromenad. Det kan man kalla att sofwa med smak! Er konde, som arbetade i tin afer nåra Lugo i Gallicien, hittade wid gräfningen twa fat med några skåälpund Romerska guldmyn:e fom blifwit flagna under Nero, Vespasianus, Hadrianus och 2— — — 212 — C