observationer i de högre regionerna, beslutade att den 30 April detta år deltaga uti en lusisegling med H:r Grcen. Kl. mycket stilla och wackert wäder — Barometern stod på 297-297 och Thermometern på 63 Fahrenheit — stego Acronauterne upp i Moelshom i i trakten af Chelmsford, under en mängd åskådares jubel. Ballonen, som hade 28 fots höjd och 32 fots bredd, höjde sig i början uti en lätt swängande rorelse och fördes af en swag östanwind på en böjd uf omkring 1000 fot bort öfwer byn Writley. Då dess hastighet efter nagra minuter aftog, märkte H:r Forster snart, att en förändring ägt rum i luftstrommen. Nu bortfördes ballonen ät en nästan alldeles metsatt sida, utan att def uppstigande ris relse led något derunder. Men då uti en höjd af omfring 4000 fot en ny luftström dref ballonen från sydwest mot nordost i riktning åt Chelinsford, öfwer Klostret NewzHall, då saktades plötsligen dess uppstigande rörelse. H:r Green utkastade nu en del af ballasten, efter hwilken manöver ballonen ånyo började hastigt stiga, hwarunder den, dock ide regelmässigt och få omärkligt art man kmppast blef det warse, swängde sig spiralformigt. Slutligen, på en höjd af omkring 0000 fet, blef ballonen hastigt orörlig och fortfor att wara det en fjerdedels timma. D:r Forster säger, att han under denna d hade en obestrifligt skön njutning: sagta wag: gad i en fullfomligt lugn och stilla region, midt ibland skyarnes dunstbilder, öfwersag han med en enda blick majestätiska Panorama af konkav form, fom landet, på ena sidan begränsadt af baf: wet och öfwerallt besått med fiåder och byar, framböd. Under denna korta tid njöto luftseglarne ett lugn, fom man midt ansträngningen och lars met på jorden fållan finner. De utktastade ånyo ballast, och ballonen steg åter; men då H:r Forster märkte en obehaglig känsla, lik en stark tryckning pi trumhinnan i örat, öppnade han den klaff, hwarigenom ballonen sänkte sig, och i anseende till en lägre luftström öfwer n. sönk han till jorden 20 minuter före kl. 7. — D:r Forfter har — — cc half 6 eftermiddagen, uti wid deras dagliga omwångning följa, d. ä. från höger till wenster; deck war kretsen få omärklig, att man endast genom beskadandet ef föremålen på jorden observerade den. Äfwen wid ncodftignine gen swängde kallonen sig i samma riktning. 2) Luftströmmarne, fom anträffades under uppfrigan: det, herrskade feljande dagen i jamma riktning på jorden. Cålunda infann sig t. Cc. sydwestwinden, som de först bade anträffat, fölfjande dagen om morgonen och medförde regn. D:r Forster är nu, efter en mängd försäk, af den mening, att det fore haller sig få med de fleste luftslrömmar i de bägre regionerna, d. ä. att de uttomma fig i samma ordning på jorden, four de äro lagwis öfwer bars andra. De öfwersta skyarne intaga en langt högre region, än ballonen kunde upphinna, och äfwen de, som man fer från de högsta punkter, synas wara lika mycket upphöjda öfwer de wanliga skyarne, som desse äro öfwer jorden. Följ nde händelse i Frankrike intygar nogsamt, att det ofta wore mijligt återstalla drunknade pers joner till lifvet, om man endast ett förnuftigt och rådigt fatt handterade dem. En riga stod wid stranden af Seincströmnnen utanför Crencel på fnå på en twättpall, och föll tillika med palten i watt: net. Strömmen gick starkt, och förde henne med sig. Ungefär 20 steg ifrån stället, der hon föll i wattnet, räcktes henne en räfsa; hon fattade uti tänderne, men de brusto sönder, och strömmen förde henne widare bort till ett strömfall; bon störtade med hufwudet förut nedför detsamma, och på mer ån 2 Toisers djup (en Toise utgör ungefår 3 frens sta alnar) fördes bon 3:ne gånger till botten på hufwudet. Hon blef ännu drifwen ett siycke bort med strömmen, då en Färgare och en Öfwerskärare kastade fig i wattnet, för att rädda benne. Den förre fick fatt på pigans ena fot, och fördes bort af strömmen tillika med henne, men den fednare fattade pigan i håret, och släpade både henne och Färgaren till lands. Pigan bars in i Färgarens bus, och gaf ej något tecken till lif; man hängde henne 2 minuter i förterne, lade benne federmera o — — e — Y 2 H C .E