lifwande med Ryska armcen. ufwen säges det att peterskurgska Kelinettets finnesstämnmg mor Svanfz särdeles wänskapsfull. — Wåra vuttz d Spausta grånjen börja blifwa allwarTruppar äro dit beordrade och de fasta armeras. Til Pampeluna, Son Secda ankomma alltiemt Spanska truppar från det inre af landet. — Erköfsaren D. Pedro ämnar lemna Paris i början af Nowember och begifwa fin till Sonden, för art derifrån efter oprecrensFommetfe med Franska och Eugelska Kabinetten inskeppa sig till Terccira, hwarest expeditionen mot Portugal organiferas och hwisken under koppet of December stall gå under segel. Denna plan wäcker ej klott i visaben, utan äfwen i Madrid mye bekymmer. ÖÅrussel d. 26 Ckt. Wår framtid år änan imswept utt ect djupt mörker. J går inträffade en siafett till Krigsdepartemeutet med den imderrättelse, att Helländska armeen war i råörelse på hela linjen. Pan forsäfrade, art Konungen af Holland ferkastat fredsfrröraget och styndat att derem un dårätta Kenferansen, för att genast åter kunna kerm fiendtligteternc. Till frkie häraf säges det allmånt, att Konungen ännu i dag afreser tikl bogqwartertt i Mecheln, hwarest General Duvivier definiar fia med reservordisionen. J går menstrade Krigammistern tre fältkarterier, hwilfa afgingo till gränsen, och äfwen härwarande sprutkorps har 6egifwit sig till Antwerpen, dwarest de begge Franska Generaterne Evaus vc) Villiard befinnna fig. Eee dan Kongl. Adjutanten Baron Stedtmars ankomst från Londen, hwilfen år hedrad med Konungens rife icke är — ningar w samma. platsarne stiaa etc. fynnerliga fortroende och med otäligdet wäntades at bonom, hafwa någor mera luagnande underråt: telser utspridt sig. Depescher hafwa nu ingätt frän 2 Haag till Marstalken Gökrard, enligt rykte af det innebäll, att Holland ide skall börja slendtligheterne äro under marsch för att förstärka armcen i Furs — siendömena Wieldan ech Wallachict. Det tyckes wara säkert att Ryssarne äro finnade att med 10,000 man besätta de destrikter i Bosnien, hwilka enligt fredstraktaten i Adrianopel, skulle förenas med Servien, men hwilket Porten, under förewändning af de derstädes rådande orsligheter, hittills ide kunnat werkställa. i Hamburg d 1 Now. Till i går middags hade inalles 587 personer insjuknat härstädes, hwaruf 133 tillfrisknat, 312 aflidit och 142 woro under behandling. — J Altona uppgick de sjukas antal den 27 Okt. till 20, deraf t1 aflidit och 3 tillfrisknat. Ronung Carl iJ:s Bref till Nammars rådet Bose PN, BI funna. ite förhälle tig, Gösse Bose, wårt storliga missnöje och obehag thes angaende att Tu wart Konungsliga förtroende missbruket, theruti act Tu os hafwer med lögner och osannferdigh tal af: spiset om the Helsingers ömkeliga tillnand, i ans scende till disses irakhede swåre nödh för bröddfödhe och theres Feugders oförstammeliga förtryck, brilz fer alt WJ pa god troo tig afsändt art utröähne, thet dock helt contraire ar hwad ru oss rappoerteret, hwarföre 28J kjännc of forkränkte och bigst för: tretade. LJ ucle therfere icke underlate tig rent ut att såije, att WJ icke mere behöfwe ect Kams Ntarsrad jasem fu dk, tagandes jmicker for smör, helst ÅJ nogsamt wetc, att ingen kan pa engång tjena Gudhi och mammon. Säsom ett bewis på war Konungsliga mildhet må tu dock tills widare anse war Mädighe wille att fu genast till wår Rantckammare insänder the 60 mark WJ thig fås som resefdstnad förlänte, och fom WJ wele genaf lote utdchle bland the mest nöcbsteldte i thet fattiga arma landet. Thetta göre Tu genast, få fart thet thig år att icke fastna i galgen. Therefter få wi i smom tid widhere talas mid; ty Wjå ucle ide längre blifwa firerade. Ther rätta tigh efter! Carolus. (IX). Meddelas s om ett märkligt bidrag till den tidens Aase aAa 5