2 Denna öfwerensstämmelse i könslor och åsigter, hwilken tryggar alla Statsmakters likformiga werf: samhet, förespår Frankrike denna lycksaliga framtid, som skall undanrödja alla bekymmer och besästa det allmänna förtroendet. Först sedan Edert farmans träde har Holländska armeens owäntade inbrott i Belgien föranledt mig att ofördröjligen famman: draga en arme, för att bistå Belgiernes Konung, och för att lemna denna af så många skäl för oss dyrbara nation den Hjelp hon få wäl bchöfde. Denna rörelse har blifwit krönt med fullkomlig framgång. Konungen af Holland har undwikit att inlåta sig i fiendtligheter med oss, och hans armke återwänder i detta ögonblick till Holländska området. Jag hoppas att wår armee äfwenledes snart skall funna äterwända till Frankrike, och jag skall oförz dröjliden äterkalla densamma, säsnart jag, efter öfwerenskommelse med de Makter, hwilka liksom jag hafwa garanterat Belgiens oafhångighet och neutralitet, fan wara försäkrad att mår härs återz wändande icke blottställer Belgien för ett nytt anz fall. Det år glådjande för mig att fe, att J wårz deren den ifwer, fom mina söner wid detta tillz fålle ådagalagt, äfwensom Edert hjertliga deltagande uti armecns enthusiasm, då denna smickrade sig att fäderneslandet skulle behöfwa dess tjenst. Jag tackar Eder för det förtroende J wisen mig. Stark genom Edert understöd, skall min regering weta att undertrycka de faktionsmän, hwilka ånau det inre wåga röra fig, och hon skall fortfarande få leda wåra yttre förhållanden, att fredens uppråtthåls lande blifwer tryggadt, utan att någonsin åftdosätta nationaläran eller Frankrikes sanna intrefen. Från Donau d. 14 Aug. Underrättelser från SfwereUngern tala om Bonduppror i några trafter ef Szempliner och Abaugwarer Comitaterne; tryns rerhet skola i Terebes 2000 bönder hafwa stormat Grefwinnan Zaporys slott samt lagt alla. cmbets: mån i kedjor o. s. w.; äfwen skola truppar redan pafwa från Kaschau inryckt i de insurgerade trafs nande; fy på intet Halle torde toöåttumtatdänts:1 terna falla beswärligare, ån i Ungern, hwarest man år få wan wid en obchindrad kommunikation. — — — Anekdot. En dag, wid Toulons belägring, gaf Bonaparte ett högst äfwentyrligt uppdrag åt en soldat, med befallning till denne att taga af sig uniformen, för att ej blifwa igenkänd. Soldaten, som hette Junot och hwilken hans kamrater gifwit tillnamnet Storm: wädret, emottog uppdraget, och uträttade det under fiendens eld, men behöll uniformen på fig, yttrande, det han ej wille bli tagen för en spion. — En ans nan dag låt Bonaparte en soldat komma till sig, för att skrifwa efter hans dikterande. Stormmå: dret inställde fig äfwen wid detta tillfälle, skref, och just som han skulle wända om bladet kom en kanonkula, hwilken, studsande mot marken, upprörde ett moln af dam. Tack skola Engelsmännen hafwa! Wi hade ej skrifsand till hands. Når Bonaparte hörde detta, yttrade ban: Det Fan man falla en fark!? och Junot blef hans första adjutant, flutliz gen Marskalk samt Hertig of Abrantes. — — — — Strödda underrättelser. Engelska tidningar innehålla ett nytt medel mot Choleran, som med den största fördel skall i Ostindien blifwit anwändt, under de förfärligaste härjningar denna farsot der gjort. Wid första symptomerna till sjukdomens utbrott, gafs den sjuke från 25 till och med 50 droppar Kaiputse olja i ett halft winglas warmt watten. Om för: ändring ej inträffade, gafs åter 50 droppar efter en halftimmas förlopp. Om magen ej behöll den första dosen, gafs genast ånyo 50 droppar. IVers fan häraf skall hafwa warit förwånande. På 110 anfallne, bland dem som nyttjat denna kur, dog blott en enda. Såsnart symptomerne wisade sig i förswinnande eller i aftagande, inställdes ingifninz gen. Tillfrisknandet gick wanligen ganska fort, och