gifva anledning till en snar Ministårförändring, hwilken eckjå allmänt omtalas. Journal de Paris innehäller följande: fastän Oppositionens kandidat icke blifwit utnämnd till President, fr bar Minifteren likwäl icke funnit denna politiska majoritet i Kammaren, utan bwvil: kens medwerkan Nirilteren förklarat sig icke kunna bibehälla angelägenheternas ledning, så mycket mer fom Cpposizionen wid walet till Vicepresident hade ca majeritet of 10 rster. J följd bäraf Fan man från detta ögenblick anse M misteren såsom upplöft. Hir Werrier skall redan hafwa ingifwit sin af: stedeansekan. — Säsom llifwande Ministrar nåme nas Margalken Clauzel, Grefwe Mole, Herrar Humann, Vignon oc) Berenger. — Alla tre Julidagarnes högtidligheter hafwa äflupit, utan att lugnet på någet sätt blifwit sterdt. Sista dagen efter den 29, månstrade Kos nungen natienalgardet ech de öfrige härwarande tteuppar, utgörande tillsammans mer än 100,000 man af alla wapen. Konungen emottogs ried de lUeli;aså burratp. Wid samma tillfälle utspriddes cet rykte, att Polackarne wunnit en lysande seger. Detta wäckte den största enthusiasm hos truppars ne, och ett allmänt utrep af: åle d D. Miguel ufwen ). höägt och Lofn Å Poluckarne! Ned me Ri:d med ha F anupp fullde luften. ycgre, som atfelj:e Kemingen, swängde sin wärja i lIUcå och ropade: Lefwe de tappre Pelackarne! — Å a 317nr7 ! Kenungen! en 3 Aug. J dag skeka alla portföljerna med undantag af Kriys och Marinm:inistrarnes Elf: mit astemnade till Konungen. Grefwe Molle bar erhallit uppdrag aft sammansätta den nya Mint siecren. Man pöftir allmänt att star kan blifwa beståndande, fem ej på ett afger rande sätt uppträder till förmån för Polen. det rykte, att Pine ingen — J qår uispriddes hår i Paris Rys:arne intagit Warschau och låtit allt springa öfwer klingan. Folket stormade till det Kongl. palatset och ropade död öfwer Ministrarne, fom -Kammaren har yttrat sig; fig i närheten af nämnde stad. Den 17 Juli wi fade fig Scheichen Benzaman på högra firanden af Charadschfloden, 2 mil från Algier, och angrep med 5000 man en derstädes anlagd Modellgärd. Blotz en swag post af 150 Fransmän och några kanoner befann fig der; men Feudheres brigad skyndade dit och) slog fienden på flykten. Om morgonen den 48 Juli gjorde Araberne ect nytt angrepp, men blefwo af General Verthåzene tillbakadrifne och skingrade. En anwan skara of 4 till 500 man, sem sckte tf werrumpla några artilleriwagnar, blef slagen fame ma dag om aftencn. Fiendens förlust uppgick till minst 120 döda och 300 sårade; wår deremot utr gjorde blott 7 eller 8 dia och emkring 30 fårade. Antwerpen d. 2 Aug. Holland will kriget; Konungen har protefterar mot de af Belgerne får fom fredsgrunder antagna präliminärer; han wår grar att erkänna Konung Leopold, hwilken wi med de stora Europciska Makternes samtycke utwalt oss han har kallat till wapen och will låta kriget af göra sitt öde. Lägret wid Reyen har oförmodar llifwit upyhäft oc) trupparne säcla redan wara på wägen åt Venloo. Man försäkrar, att 500 wagnar kblifwit reqvirerade till marschens påffyndande. Stilleständet år upphäft. Inwinarne flykta härifrän åt alla Håll, emedan man bes farar ett nytt bembardement från fästningen, hvis ken, som bekant, är i Holländarnes händer. Bröfel d. 3 YÅng. Kenung Lecpold år äter kommen från fin resa. J Ministåren arbetas natt och dag. Alla disponibla truppar i Bröfel och Mechcekn hafwa erhällit order att afgå tilt Ant werpen. — Fiendtlighererna hafwa redan börjar wid Ravels, hwarest Hollända rne inträngt på wårt gebiet, och man slogs wid Heogstracten. Wära truppar, som woro färre till antalet, weko tillbaka. J dag har man hört en kanonad i riktning frän kastellet St. Marten; flera hus brunno. — 4000 Holländare skola wara ankomna till Putte. —