skärmytslingar emellan Paskewitschs och Skrzineckis avantgarder tagit fin början, och dessa hafwa bit tills utfallit till de sednares fördel, Från Ryska högqwarteret hafwa wi inga nyare underrättelser. Den 16 Juli. Från Tilsit berättas, att General Gielgud ite kunnat bibehälla fin ställning wid Rosienna, och inträngd på Preussiska området, derstädes den 11 dennes med 2000 man måft sträcka wapen. — Liktidigt erfara wi, att Ryska armceen natten emellan den 11 och 12 dennes wid Plock och Thorn passerat Weichseln, under det Pol: ffa armeen befann fig wid Narew, och, fom det synes, hade för afsigt att operera i fiendens rygg. Wien d. 9 Juli. Genom kabinettsskrifwelse af den 5 dennes har H. M. Kejsaren behagat bes falla, att alla krigsrustningar skola tills widare inställas. — Från Jassy hafwa underrättelser af d. 28 Juni hit ingått. Denna Furstendömet Mols daus hufwudstad eristerar i egentlig mening icke mera. Sedan Cholera redan under flera månader der rasat, liksom i hela furstendåmet, och bortryckt ett stort antal mennifkor, utbröt pesten och frutligen en förstörande eldswäda, hwarwid de få men: niskor, som blifwit förskonade af de fruktanswärda sjukdomarne, twingades att taga flykten. — Med samma lägenhet hafwa wi erhållit bref från Konc stantinopel af den 23 Juni, enligt hwilka pesten äfwen der utbrutit od) gör mycken förödelse. London d. 13 Juli. Kröningen skall äga rum den 8 September. — Reformbillen har i fommitteen gått igenom med 292 röfter mot 174, — Kejsaren af Brasilien ämnar ide uppgifwa sin dotters rättighet till Portugal. — En af wåra tids ningar påstår att wår Regering öppnat underhandz lingar med Frankrike angående Polen, — Den 21 Juni ankom Franska flottan under Amiral Hugon från Medelhafwet förbi Cadir. — J morgon af: refer Prins Leopold med Belgiska Deputationen öfwer Calais. — J Underhuset fortsättes debatten om Reformbillen. 2 AA av a -— så -—— se 2 me — derande Generaler hafwa redan erhållit fina ordres. Det är beslutat, att från den 15 dennes omkring 150,000 man skola sättas på krigsfot. Af Ärffils liga från Krigsministern utgående befallningar inc hämtas, att man från Paris till norra gränsen ämnar uppställa omkring 130,000 man. Häraf kan man till någon del förklara rörelsen af de 25—30,000 man, hwilka, oafhängige af befåttnins gen i Paris, uppställa fig temligen nåra hufmwuds staden. Utan twifwel hafwa dessa strategiska fome binationer någon politisk orsak. Ministåren fruktar tilläfwentyrs lika mycket för en jäsning under Julis dagarne i Paris, som i Belgien, och den måste för begge händelserna wara beredd på allt. Konungen skall sjelf hafwa officielt tillkännagifwit, att en Fransk armåe under namn af objervations:-Torps stall sammandragas wid Belgiska gränsen. Ett för skansadt läger skall upprättas wid Arras, och Sic ningen skall äfwen befästas. — Sedan wårt Kar binett förgäfwes begagnat alfa utwägar till under: handlingar, ser det sig ändtligen nödsakadt att med allwar bereda sig på krig. Om wi å ena sidan icke få bringa wårt krig med D. Miguel till flut, få blifwa wi deremot twungna till en frigsförflar ring mot Rysskand och kanske äfwen mot Österrike. — Hos H:r Lennot skall iman hafwa förefunnit bewis, att han af familjen Bonaparte erhällit 450,000 Fr., för att dermed befordra dess planer; ban försökte först att köpa tidningen National, men då detta icke lyckades honom, få åtnöjde ban fig med Studenternes Journal Revolution. Hf werhufwud äro Bonapartisterne i mycken werFfame het. Hertiginnans af Abrantes Memoirer äro förs fattade och utgifna för detta parti, hwilket äfwen ntgifwer en ny Fournal, lOpinion, fom synes wara bestämd för äterstoden af den gamla armeen, och som utan omswep föreslår Hertigen af Reiche stadt såsom kandidat till Franska thronen. Men det enda parti, fom egentligen år farligt för Negeringen, år Odilon-Barrots i Kammaren. Miniftes ren synes likwäl mera frukta för uppenbart uppror,