för att undsätta det, emedan denna punkt för må garnes och sjåns skull år för dem ganska wigtig. Det fom till en häftig träffning, hwarwid de ins surgenter, hwilka ännu befunno fig i staden, sköto ur husen. Hårdt ansatta måste de fleste draga fig tillbaka in i husen, hwarföre Ryssarne, för att för: drifwa dem, nödsakades sätta staden i brand. Alla husen på andra sidan tullhuset från Nimmersatt äro nedbrända. Jnfurgenterne skola i träffningen hafwa förlorat nära 400 man; Ryssarne uppgifwa fin förlust till 50. Jnsurgenternes korps år Pring: spridd i skogarne, dock kan man ej weta, om de icke äro i antågande med en ny massa. Det säges att 11,000 reguliera truppar äro i antågande öf wer Dänaburg, för att dämpa insurrektionen. I öfrigt respekterar insurgenterne Preussiska gebietet, och deras regeringschefer hafwa till och med gif: wit härwarande autoriteter försäkringar i detta af: seende. H:r v. Manteuffel skall från Mittau. haf: wa bewäpnat 1000 man och wara i antågande mot Polska insurgenterne. London d. 9 April. Man berättar att en Gesandt srall afresa till St. Petersburg, för att medla i Polska angelägenheterna. — Enligt ryktet skall Carl X med sin familj inom kort lemna England och begifwa sig till Spanien. — Wår regering år nu i tillfälle att inom 24 timmar afs sända en den herrligaste flotta, fom nägonsin af: seglat från Storbrittanniens hamnar. Till flera hamnar hafwa ordres afgått för att påskynda ut: rustandet af åtssilliga skepp, såsom Belvedere (42 kanoner), Wellesley (74), Asia (84), Donegal (78) ete. Man trer att några af dem skola afgå till Medelhafwet, andra till Östersjön. Flera af wåra skepp i Medelhafwet hafwa ordres att hemscgla. Paris d. 13 April. Man försäkrar här att Österrikarne stola lemna Kyrkostaten den 4 Maj. SSS2—— — för min del öfwertygad, att den låsande Owens ska Allmänheten redan länge stadgat sitt omdöme angående wärdet af Nya Argi ackusationer. Men uppmanad af tidningen Malmö Allehanda, att bryta en tystnad, hwilken skulle funna anses fås fom ett medgifwande, will jag, fastän icke delande denna fruktan, snart ledande till skriftwerling med hwarje Libellist, quiscribit proficiendo, nedlåta mig till ett swar å tillmälet i N:o 11 af Nya Argus, der det yttras: att Skånes inwånare icke producera den spannmål och det bränwin, fom från orten årligen afsändes, men att en större del deraf skall från utrikes orter wara under tullförsnillning importerad, och att hwarje erfaren Köpman i Stockholm skall känna, huru denna införsel prak: tijeras.? Min: förfta fordran år, att Nya Argi Redakz tion, sawida den erkänner något willkor wid brus fet af fin yttrandesrått, och icke nedstigit till den lägsta grad af all tidningssfervilitet, fom ocwifwel: aktigt år penningens, — skall uppgifwa åtminstone ett enda faktum, till stöd af beskyllningen, hwars widsträckta omfattning antyder — antingen bemwisz ningens möjlighet i någon del — eller och dikten af det hela. Brister Redaktionen åt denna fordran, få Äter: står blott, såsom yttersta wårjemålsprofivet, att Redaktionen förklarar, huru det tillgår, att bedrif: wa den angifna importen. Jag kan emedlertid icke föreställa mig, att någon Handlande ens skulle finna rimlighet i den spekulation, att, under närwarande förhållande emellan ins och utländska fpannmålsoch bråne winspriser, och under alla de kostnader och wådor, företaget måste erbjuda, olofligen inpraktisera nåmns de artiklar. Men äfwen om ett sådant wanwett kunde låta antaga sig, så skulle dock brottet icke möjeligen kunna skyddas emot de kontrollerande former, Tullagarne föreskrifwa, emot den bemwisning, fom wid hwarje dylik händelse skulle stå til hands, och emot den billiga harm, fom skulle wåcs kas hos ortens hwarje landtman, hwilken utöfwer eget behof producerar spannmål eller bränwin. Och är det wäl tänkbart, att Tullbewakningen, just wid denna lätta bewisning och retelse till åtal, skulle med understödjande af brottet wilja äfwentyra hes