marskalken Dicbitsch ämnar gå öfwer Weichsel få: snart wattact sjunkit. Att det skall ske i trakten. af Plotzk, hwarest den högra stranden genom sin heja. beherrskar den wenstra, är säkert, men på hwilken punkt, är obekant. Under Ryska härens marsch mot Plotzk hafwa några obetydliga frårsmytslingar förefallit. De på slagtfältet qwarlemsnade wapnen woro endast sönderbrutna gewär, fas blar och dylikt. Några efterblifna faschiner hafwa genast blifwit uppbrända. En del af Ryska gar derna skall befinna sig i Wilna, hwarest man förs: wäntar Kejsaren. Warschau d. 17 Mars. ännu på Weichsel. Jsgången förtfar — J Kongl. slottets pawiljon göras anftalter till emottagande af den i dessa dagar hitwäntade Frans: ske Kawallerigeneralen Grefwe Excelmans. — Ger: neral Dwernicki har: drifwit General Kreutzes korps på flykten. Öfwer 3000 fångar åro kringspridda i byarne och skogarne. — Gen. Dwernicki skull åter hafwa gjort några hundrade fångar. — — Just mi erfara wi att Gen. Dwernicki den 11 dennes gått öfwer Bug till Wolhynien och skall der hafwa förenat sig med dem, hwilka der gjort uppror mot Ryska Regeringen. — J Okuniew skola 3000 man Ryska sårade wara förlagde. Från Jtalien d. 11 Mars. J Rom utkom den 7 dennes en kungörelse att Kejserl. Österrikiska trupparne i tre kolonner inryckt i Modena, Parma och Ponte-Lagoscuro, och att de i hastiga marscher skola framtränga i det inre of Kyrkostaten. — In: nehafwarne af matten i Ferrara och Modena hafwa flyktat till Bologna. — J Modena. hafwa de Hfterzrikiska trupparne redan: återinfatt Hertigen i fina: CTyågå8n TranFfuört fånnmSyÖ FÄrfjahefar Att han po Snö och regn omwcrla beftåns: digt och wägarne blifwa allt swårare att passera. Hetta synes äfwen Wwaras orfakin, att wi ide ere hälla nagra underrättelser från krigsskådeplatsen. Händelserua i Spanien synas blifwa wigtiga. En skrifwelse från Bayonne af den 11 Mars förmäler, att: en: Spansk kurir dagen förut berättat att Fons stitutionen blifwit af invånarne proklamerad i Car dix. och Leon, och att dessa rörelser utspridt fig i prowinserna. Andalusien och Lcon. Kommunifatio nen mellan Cadix och Madrid är afbruten. Det första frihetsropet hade äfwen i Cadirx utgått från militärskolans elewer. En annan med extra lågens het. ingången skrifwelse från. Bayonne af den 15 dennes försäkrar att en trefärgad fana hade warit synlig på gatorna i Madrid, hwarpå flera arrez steringar förefallit. Man talade äfwen om uppror i Badajoz. — Man läser i Messager och Journal des Debats: Preussista Gesandter befinna fig fer dan några dagar i Warschau med ett diplomatiskt uppdrag från sitt Kabinett — likwäl utan officiel karakter — för att underhandla med MNationalreges ringen rörande Polens pacisikation. Polen skulle med. Alexanders Charta ånyo erkänna Kejsar Ni kolaus såsom Konung; till följe af detta underkaz stande skulle Ryska armken utrymma hela Polska området, ingen Ryss derstädes bekläda något em bete, Polens oafhängighet och dess skiljande från Kejsarriket formligen garanteras och ingen Rysk garnison, intet genomtåg af Ryska truppar kunna äga rum, utan Rikfsdagens medgifwande. Ett Kungligt ord skulle å Kejsarens sida garantera uppfyllandet af dessa willkor, såwida nemligen Pos lackarne wille beqwäma sig att taga första steget till undergifwenhet. Härrill hafwa rewolutionens öfwerhufwuden ide welat beqwäma fig, emedan det nu: war försent: Kejsaren hade känt deras bes swär och rättigheter; det wisade föraktet för des samma hade twingat Polackarne, att sönderslita föreningsbandet med Ryssland; de första fredsorden måste således utgå från Säwra, Emedlertid d qware 1.10. Ft:36 I An 1. —