stowo, utan äfwen Neustadt (Nowgorod). Jnga reguliera Pelsta truppar hafwa funnits i denna tråkt, och landtstormen har wid ÅRyparnes anndäl: kande bortkastat fina wapen och till större delen stingrat fig. Jnmånarne i denna trakt äro enligt ryktet glada öfwer Ryssarnes ankomst, emedan de derigenom se sig kefriade från nidwändigheten att fullgöra de af Polska autoriteterna förut utskrifna stora lefweranser, och emedan de af Ryssarne, hwilka genast betala allt med fontant, blifwa ganska mål öchandlade. (Preuss. Statstidn.) — (Konigsberger tidningen berättar afwen att ÅRyssarne besatt Neu stadt, med tillägg, att man derstades, på under rättelsen om Ryssarnes föreståcnde inryckande, ges nast uppbränt wapnen och sysselsatt fig med för: fardigande af hwita fanor, för att med dem, såsom tecfen af undergifwenhet, gå Ryparne till mötes.) — A Om 0 Mya Akerbrukssystemet. (Fortsattning från N:o 14.) Genom uppfinning och anwandande af sådane redskap hann Gencral Beatson omsider att kunna wija det ban icke bebofde eller kunde bruka den sorut begagnade ofullkomliga plogen. Men Gene ralen bar också sagt art ban afskaffat tråde, och dertill hade han skäl af den högsta wigt i England, såsom: det höga priset, de stränga packsummorna, de förfärliga fattigtaxorna, de ganska höga arbetslönerna, fom alla fördelas å arealen. När då wanligen serxsystemet år antaget, så följer att når enfiettedel af jorden hwarje är hwilar ofruktbar, så skall ensjettedel af hela jordrymdens tyngder ytterligare fördelas å femsjettedelar, fom äro fruftz gifwande, och art ägaren belastas ned den tdeligs gande jordens brukningskostnad, fom år ännu hös gre ån för den bärande. Wisserligen år detta emot all flek beräkning och icke behöfligt, då rifplogen antaget, ty den: löser jorden både snart och fått, och renar den från ogräs ännu bättre ån träde, som annars har i detta behof, till stor del, sin grund. Qisserligen fan detta på många ställen efterföljas, och bar på många, redan öfwats. Men några torde finnas der afskaffandet af träde icke år få lätt. Man bchäfwer bete, har kortare arbetstid att dika, m. m. och har i allmänhet större fält i bruk, hwilkas ansträngande wårskötsel ite göra det likgiltigt att man då fär lemna en del owårdad, tills de andre äro färdige. Säledes tror man cj att det kan antagas såsom en allmän regel att trädet bör i Swerige afskaffas, huru önskligt det oc more, och huru mycket det ån blifvit möjligare genom Bcatsonska methoden. Men motiverna ders till äro hos oss mindre befallande ån i England, ty här år jordens wärde relafriof altför fåne Mar Afskaffandet af trädet är intet medel dertill. — J stället för trädet besar Generalen jorden med. åre ter, wicker, bönor, potates, och då fältet derefter, genom ett par gångers bruk af rifplogen, år tills räckligen beredt, besas fåltet med hwete, sedan man tillika år färdig are goda deröfwer med bränd pulfs weriserad lera, som man framdeles far af denna afhandling lära. Hneteskörden bar, medeljt detta brufningssått, merendels alltid med 50 procents högre affastning ån grannarnas, gäldat medan och äfwen för de otrognaste bewisat methedens rigtigz bet, som werkat den efterfoljd i omnämt. . Gcneral Beatson ifrar, fom förut år anmärkt, ärdeles för afskaffandet af träde. Han stöder sig i detta nit ej blott på egen erfarenhet och beråk ning, utan på anmärkte efterdåemen ifran NReders länderne, Frankrife, m. ms; ifrån sistnämnde land upplyste af den förtjente mannen Professor Öwart, ben ypperlig afhandling om trädets skada för jords ägare och landets inkomst af det hela. Cnekligen har Generalen stora skäl till sitt påstäcnde ofwer förhållandet i det land hwari han praftiserar; ty Orten, wi forut då, efter en noga beräkning, trådesbruket, folfning, arrendeafgift och allmänna skatter utgdra en fans manlagd kostnad för en Acre af i3 pund 17 sk. Sterling, eller efter n. w. kurs i Swenskt Banko nåra 178 R:dr, få år denna utsift förs färlig, når den icke har någon annan afsigt ån att med beqwämligher forbereda jorden till det efters följande årets fruktbarhet. Att man i England söker befria landtbrukaren ifrån en så betungande kosinad, år alltsa både naturligt och wal beraknadt. Det är också der ganska lätt, sedan den nysundna gemrägen att hastigt bereda den afbergade jorden till höstsäde, och en längre arbetstid samt fmats förhällande, gör hwetets något senare sadd, der tjenligare än hos oss. Men häraf följer icke att ett absolut efterapande af Engeiska proceduren i denna del, år i Swerige nödwändigt, ehuru det ej fan nckas att det wore duffanswårdt, att äfwen bos ess, den jord man med beswär uppbrutit, och med kostsam möda sköter, icke till enfjerdedel, ens siettedel eller som i gamla Swerige, ända till hälften hwilar öde, onyttig för ägaren och till oberäknelig förlust för produktionen. På många frål: len fan det blifwa möjligt att afskaffa trädet, och man gör wäl deruti, bwar stenbryrning, dikning, plantering. m. m. icke gör nödwändiat att libehälla bwilans år, för desse nödige atgärder, hwilka icke öswerallt finna tillräcklig arbetstid och arbetskraft att fulländas såsom höstarbeten cller om wären före säningstiden. Men det är säkert att då rifplogen bunnit komma i allmänt begagnande och att funna .A. 5 rö