Hårpå håntyda trupprörelserna åt Belgiska grånssen; man försäkrar, att: Marskalken Soult låtitnåra 20,000 man i små afdelningar marschera åt Valenciennes. Belgiska kommissariernes oförmodade afresa härifrån (de hafwa likwäl såsom gesandt qwarlemnat H:r Behr), och Grefwe Flahaults lika: hastiga ankomst antyda. på en: ny sakernas månd: ning; och man: wet, att äfwen Lord Ponsonby gör sig all möjlig möda i Brussel att hindra Hertigens af. Leuchtenberg utwäljande, hwilket endast skulle bidraga att störa Frankrikes lugn: od) således äfwen Europas. Hr: Bresson war, som bekant är, ej i Bråpel. då Grefwe Sebastianis peremtoriska not: ankom. Han hade begifwit sig till Paris, hwarest han dock dröjde blott 2 timmar, emedan hans wig:: tiga uppdrag genast återkallade honom till Bråfel.Under sitt korta wistande i Paris hade han —få som Couricren försäkrar — ett samtal med Grefwe Scbastiani, hwilken, sedan han rådfrågat Konungen, meddelade honom definitiva instruktioner rörande Konungawalet. Konungeu förr skulle bemäktiga Hertigen af Ne mours till kronans emottagande, ån tillåta Hertiz gens af Leuchtenberg utwäljande. Diskussionen dfwer Konungawalet i Brifel synes derföre med afz: sigt fördröjas, för art inwänta ett gynnande swar från Paris. Couricren yttrar fig häröfwer: Franke rikes ytterligare. wägran skulle ofelbart förskaffa Hertigen af Leuchtenberg thronen, isynnerhet som Prinsens af Oranien anspråk, genom Englands mår gran att i förening med de andra Makterne medla till: hans fördel; blifwit mycket minskade. Hwad Ryssland, Österrike eller Preussen ikola säga om Serz tigens af Nemours wäljande, weta wi ej — wi äro likwäl fullkomligt öfwertygade, att wår reges riug ej ämnar afwika från den stränga ictezinblandningsprincip, efter hwilken hon hittills förfarit. Må andra Makter föra krig derom — wi äro hwarken få orättwisa, eller få dumma, ehuru wi för: Bel: giernes egen skull wåga beklaga att Prinsen af Oranien icke blifwer wald. — Flera af wåra tid YNANt SsT2 HFAA — Man trodde allmänt i Paris, att likwäl för högst osannolikt, emedan en fullkomlig wägran af reförm nödwändigt måste åstadkomma en: konwulsion i: landet.. Man måste likwäl ans märka, att Hertigen af Wellington i desså dagar haft ett sammanträde med: Sir Robert Peel och flera med honom liksinnade. Rörande Minifterens reformplan är ingenting närmare bekant, än att den i förrgår blifwit Konungen förelagd. Emedters tid hållas sammankomster i alla betydligare städer och böneskrifter beslutas, för att genomdrifwa res formen. ö Paris d. 31 Fan. De ministeriella förkla: ringarne i diskussion öfwer utrikes ärenderna hafwa nästan på intet ställe gjort tillfredsställande ins tryck. Allmänt förwånande word de efter föregifwande tillfredsställande förklaringarne från Spanis en, under det de nyaste bref från Madrid mer än någonsin omtala rustningar i detta land, hwarest ända till: 42 regementen Prowincial-milis blifwit kållade till wapen. Härifrån äro telegrafedepefcher afgångna till: Bayonne, för att påskynda ruftningarna derstädes. Kurirwexlingen mellan Paris och Madrid är ytterst liflig. Nya Åkerbrukssystemet. (Fortsättning från N:o 9.) . Naturligtwis år denna plog, med all fin vriginala förträfflighet mindre brufbar, och gör wäl mycken fast icke den fulla nytta på stenbundna fält, som på rödjade; men uppfinnaren swarar härpå, att då man will ha åker, få år man förs modligen äfwen omtänkt att befria den från alla spår af den fordna ödemarken. Efter hwarje fälts brukning af rifplogen, sammanräfjas i rader det utdragna ogräset och rötterna, samt förbrännes då det är torrt, hwarefter askan utsprides. Till det egentliga bruket betjenar sig Generalen icke af nås got annat redskap ån rifplögen. Någon gång lik wål, kan det hända att han, på jord af mycken hårdhet efter lång hwila, låter med en wanlig Skottsk plog, som är nästan lik, men lättare än den Engelska, föra fåror med 27 tums mellanryms der, öfwer fältets längd, för att fortskynda rifplogens arbete. Detta arbete fordras till jordens bes redande ide oftare, men stundom en gång mindre ÅN det man anwänder med tmanlin ulna Sem eflav