Lithauiska armerns trohet hafwa bliswit skakad och genom dess affall en wigtig fördel förskaffad åt Polska insurgenterne. Åsidosättandet af ett sådant försok tadlas mycket of Polackarne, och de önska att snart se detta fel genom ett tappert och raskt beslut gedtgjort. Rörande Pelackarnes stridskrafter äro meningarne ganska skiljaktiga; några påstä att dearrgulicra trupparne ide öfwersitga 30,000 man infanteri och 6000 man kawalltri, andra uppgifwa antalet till dubbelt: deremot öfwerensstämma alla underrättelser deri, att styrkan af den allmänna utskrifningen skall utgöra 180,000 man. Posen d. 20 Jan. Enrligt officiclla underråt: telser synes det wara säkert, att Ryska armecn; så snart den blifwit bringad till 160,000 man, ämnar angripa Polen, så wida det emedlertid ej har underkastat sig. — Enligt Polska bladet Kuryer injagar hwarje underrättelse om Polackarnes fram: ruckande mycken förskräckelje hos de på gränsen stående Ryssar. Berlin d. 21 Jan. J Burg hafwa oroliga upptråden ägt rum mot Magistraten, föranledda of eft stagsmal med nigra personer, fom wille bes fria en arrestant. Rådhuset blef nedrifwit, borg: mästaren swårt sårad och akterna uppbrända. Från Magdeburg bar redan en bataljon med 2 kandner blifwit afsänd till Burg. Lättich d. 19 Jan. I förrgår föreföll en liten träffning wid Macstricht. Holländarne för följdes ända in under fästningens kanoner. Wi(Så förmäler hafwa mistat några friwillige. Löttidffa tidningen. Men enligt bref från trakten af Maestricht skall kanonaden hafwa warit mycket liflig. General Dibbetz skall hafwa gjort ett utfall från Maestricht och trångt Belgierne tillbaka til Mecrsen.) . — Den 21 Jan. för ormeen kungjort prowiscriska regeringens beftut i afseende på fiendtlighcternas inställande. J sin tisl ofdelmngå-djeferne ställda dagordres rillfånnac gifwer Generalen, att Holländarne lemnat Antyver: tie Att e fc HA YR KAN sas aa LL Av VV It 3: går. har General Daine. skall hafwa hotat tongressen med uppkösning. Ul: onen sträfwar efter utwåäljande af Hertigen a Leuchtenderg; bland borgerstapet har deremot Prins fen of Oranien ånnu manga anhängare. Detands liga partiet. år swagare ån man förur trodde. Bland de. lågre klasserne förspörjes nod och elände, hwilke yttrar sig på allehanda sått; få kunde i går Union Belge, i anscende till myteri bland såttarne, ej utkomma. ö — Den 22 Jan. Scheldefloden år fr! detta förkunnade wåra tidningar i dag med stora bofstäfwer. Antwerpens handelstidning för i gar förmäler: YF dag d. 21 Jan. kl. 5 c. m. år en praktfull Holländsk ångjakt med Kongl. flagga och wapen ankommen utanför staden, och helsades af förnyade hurrarop från de på redden liggande Fa nonfluparne, . ... ; Om bord på detta fartyg befann sig Holländske Amiralen Gobins, fom of werförde befallning. till upphäfwande af Echeldes flodens spärring. — Den 25 Jan. scall Konungar walet afgöras. ö Aarau d. 16 Jan. Hwad man med säkerhet förutsåg bar inträffat: Baselska lanotfolkets uppror år slutat. Genom de wäl utrustade Baselsboarnes förnyade utfall hardt ansatta, blefwo insurgenterne i går bett och hållet skingrade, och landtfolket åter: wände hem. Omkring 50 blefwo tillfangatagne, hwaribland äfwen en anförare wid namn Häusler; 2 små kanoner eröfrades och frihetsträdet med fris hetsfanan blef afhuggit. Paris d. 18 Jan. Swenske Konsuln i Algier fordrar 34,00 Fr. såsom ersättning för de wid wår belägring af staden lidna förluster. — Den 19 Jan. J går woro orediga rykten om rörelser t någraaflägsna awarter af bufuds staden omlopp. J. des Debats förmåter att omkring 2098 perfoner, bewåpnade med pistoler, hade samlat sig wid Glaciercs och hotat Deputerade Kammaren. med ett angrepp; äfwen hade fraga bland dem uppstått om republik; dock hade polisprefekten utan möda låtit skingra dem. Courieren går fig luftig öfwer hela historien: — Den 20 Jan. Wårn tidningar wilja ofter bref från Konstantinopel weta, att Sultan Mahmud med afsigt dröjer med fina inbetalningar till Royfs land och rustar fig tills återwinnande af sina förlorade prowinser. — Messager talar om en ny: diplomatisk kombination rörande Belgien, nemligen att detta land skall upphöjas till storhertigdöme under Hertigens af Aremberg regering. Conftitus tionnel, som plågar wara bhäst underrättad i Bele gista, angelägenheterna, påstäår nödwändiaheten af BVelgiens förenande med Frankrike, och tillågger, AO HA 3 Ä