viya Arerbrukssystemet. (Fortsättning från N:o 8.) En annan och ny grundsats har utwecklat sig af Generalens många försök och wäl anwända uppmärksamhet, och denna grundsats är: Att plo: gen år ett för jordens beredande till fruktbarhet alldeles otjenligt instrument. Plogens förrättning är att wända. Han gör det med anwändande af en större eller mindre drag: kraft, proportionerad efter det motstånd, fom jordens fasthet gör. Men plogen löser icke jorden, hwilket är ett hufwudwillkor för all fruktbarhet, och ännu mindre renas den genom fårans måns dande. Twärtom, den tjocka stifwan af jord innehåller en massa af större och mindre knölar, hwilka med makt ommände, tillhopahålla och noga förwara frön och rötter till alla de ogräs, som funnits på ytan florerande. Harfningen jemnar ytan af landet, men en del af det gömda ogräsct uppsticker åter, qwäfwer eller minskar wertligheten af brodden, och efter en ringare afkastning upplös jes åter fältet, då der i gamla torfwan mål före warade ogräset återkommer mera frodigt ån förut, sedan det styrkt fina rötter uti den goda matjord, hwarmed det omsorgsfullt betäckts. — Defa an: märkningar förmådde Generalen att päåtänka ett annat instrument, som ändamålsenligt uppfyllde der plogen ej förmådde, nemligen att göra jorden lös och fri från ogräs, de twå första medlen till all frodig wext. Efter många försök, troget följde af kringboende formers klander och föraktande löje, lyckades det omfider, att winna ändamålet genom anwändande af ett redskap, fom Generalen kallar scarificator, eller på Swenska rifplog. Denne beftår of en fyrkantig ram, uti hwilken äro ins fällde 2:ne tråd, lika wanliga säkallade harfbålar, och i dessa har det främsta 3, och det eftersta 5 tänder af jern, icke olika skapnaden af wåra harf: pinnar, men 14 tum långa, 1 3-8:del8 tum breda, 3.:dels tum tjocka, något krökta framåt, och med tung för en wanlig arbetshäst, fom hos oss är djupgående. Ylogen siyrcs af 2 handtag, krokiga och uppstående, alldeles som på en Skänsk walls plog, eller en Engelsk plog. Drägten sker med en jernfedja, fästad antingen fram wid hjulet eller från den slå, der handtagen hwila. Med dennas rifplog dragen af en häst, hwilken köres af en gosse, och med en karl som höll plogen, plöjdes på dagen mera ån Tre Swenska tunneland styf ters jord, hwarå han med en Skottsk plog, dragen af 6 bästor kunnat efter ortens bruk, ide uppföra en I tredjedel, men utan att få jorden lös, och utan att? funna utrota ogräset. — Den förste Swenske landte : man, som, författaren af detta utdrag wetterligen, haft förtjensten att försöka det nyligen bekantblefna instrumentet rifplogen, är innehafwaren of Blås singe Säteri H:r Löjtnant P. Sjökrona, bwilz ken, efter beskrifning och de i Bcatsonska boken uppgifna dimensioner, lät förfärdiga en sådan, hwarmed han förledit år körde sitt halfwa träde. Jorden war lerig mylla och ren lera. Den blef ls fom trädgärdsjord och allt ogräs utrensades deraf fill en mängd, som alldeles fewånade, då man tyckte att jorden war under de förra ären wäl förd, och man ide eng anade möjligheten att den kunde innehålla en sådan myckenhet skadande werter. Plogen drogs af ett par orar, fom full bordade fulla 3 tunnelands bruk om dagen, Detta gaf anledning till den anmärkning: att plos gen, fom i England drages af en häst, år för eft par dragare för lätt i Swerige, men för liten och wanligen mindre kraftfull och fodrad än en Engelsk arbetshäst, som drager plogen lätt. Den i Swerige som har sa goda draghästar som de Engelska, bör behålla plogens dimension ofdråns ändrad; men det wore kanske mera enligt med mår arbetsmethod, att behålla parspänning, och att öka plogens storlek få, att den inrymde 5 taggar i främsta och 6 taggar i efterfta bålen, hwarigenom stulle säkert winnas, att 4 tunneland kördes om dagen, med en pojke till körswen, och en karl till