FTP rWi PP PP Fe uwt5 RER ct VPS RR sen wid Polska gränsen wara 40,000 man stark. Paris d. 14 Jan. Från Toulouse äro 200 fkranoner, mörsare och haubitser afsända till de nord liga fästningarne. Afwen Graveslingen skall förs sättas i förswarsstand. J Dinkirchen fall on mils lion patroner förfärdigas. — Gencral Mina är åter ankommen till Bayonne och har dfwerenefommit med General Harispe om en nästa wär af de konstitutionelle tillmnad inwasion i Spanien. — Ett otillförlitligt rykte om D. Miguels död och om en rewolution i Brasilien år hår i omlopp. — Enz ligt bref från Kantonen: Bajel af den 10 dennes, hade 500 bönder under natten försökt att bemäktiga sig Petores och JFohannissportarne, men blifwit med förlust tillbafådrifne. Jnsurgenterne låta hwarken priwata personer eller posterna passera och bade uppbrutit alla bryggor. J staden hade 10,000 bewäpnade borgare beslutat att till det yttersta förswara sig, och wallarne woro besatta med 30 kanoner. Äfwen i Bern war sakernas ställning ganska bekymmersam; man wäntade ett angrepp af landtfolket, och port. ine skulle tilllbommas. — Genom extra lågenhet will man hår redan hafwa erhållit den underrättelse, att bönderna intagit Basel. TR riva Åkerbrukssystemet. (Fortfåttning från N:o 6.) Engelste Generalen Beatson har förwärswat åran aft uppfinna ej blotteett nytt Åfkerbrukssätt, uten äfwen en ny lära för dess grunder. Djup forskning, ihärdiga forsök, widsträckt erfarenhet hämtad under bett olika klimater, och en grundlig fermåga: att göra riktiga slutsatser, karakterisera hans alla bemödanden. Anledningen att tänka sig in i ämnet, war den anmärkning han gjort, att mer och mindre fattigdom wore allmän bland Cu ropas jordbrukare. Han: insåg att orsaken till denna fattigdom låg wäl till stor del i de skatter hördor, fom tungt hwila på jordbruket, och andra men han fann snart att den största orsaken war den öfwerdrifwit stora kostnad, hwarmed jordens skötsel bedrefs, och den onödiga uppoffring af folk, dragare: och tid; fom derpå slösas: Generalen på tänkte allwarfamt en method, fom kunde tjena till förminskande af detta onda, och har lyckats öfwer all förmodan. Han började, säsom Guwernör på St. Hclena, att å denna obrukade ö, nu få mårks wärdig, införa ett ordentligt åkerbruk, hwartill han nyttjade arbetare, införskrifna från China, i hilket laud han såg det bäst bedrifna åkerbruk framgå med den ringaste kostnad, hwilket hos honom wäckte den första tanken att försöka en deraf föranledd tillämpning, wid reformen af Europas, få öfver drifwit kostsamma, jordskötsel. Nerkallad från St. 22 502 Tr. BH t fö ( A. — —— A 2 plet föra ortens jordbrukare tiil samma förmåner af sitt nya system. — Jorden i Susser är en styf lera; 6 hästar bcehöfdes för plogen. Arbetet war alltid swårt, stundom wid missgynande wåderlck, omdjligt att göra. wäl, och Generalen fann wid noga öfwerräkning, båst att nedlägga hela äferbrus fet, fom drefs med tydlig förlust, sawida han ej lyckades i sitt nya system. Detta mötte mid första anwändandet, icke blott löje, utan äfwen häånlöje bog ortens förfarne åkerbrukare, fom föraktligt be spottade bemödandet att ändra och kullkasta grun: der och methoder, fom i sekler fortgått ifrån kloka förfäder, under tillwägabringande af förmenta förs bättringar. Man ser alltsa, att i England likasom hos of, har den goda landtmannen en stark fors dom för det gamla, och en afsky för allt fom kan störa den ljufwa flumren wid wanans waggwisa. Men Gencralen fortgick fin bara; enwisheten och dumheten hos hans klandrare måtte slutligen tystna, då de sägo förbättrade siordar, trefjerdedelar bes sparade af arbetskostnaden, och genom en högt tiz gen behållning, egendomens kapitalwarde mera ån fördubbladt. De försummade nu ej att antaga den nya läran, och hos dess efterföljare wisar sig de wäntade resultaterne lika wälgörande fom hos upp: finnaren. Efter mera än 20 år utgaf Generalen från trycket sitt Nya Nkerbrukssystem, utom gödsel, plögning och tråde Det år ganska widlyftigt, och till större delen af sin omfattning för oss onyttigt, sasom innehållande en mängd ffa: tistiska uppgifter om England, def priser, fonfums tion, afgifter, produktionskostnader, beräkningar öfwer transporter, byggnadsutgifter-o. s. w. i en mängd detaljer, som-alldeles ide medföra minsta nyttå för en Swensk landtman att studera, eller med fina förhållanden jemföra. Boken år het, eller i sammandrag, öfwersatt på flera spräk, såsom i Tyskland af flere, hwaraf Herr G. H. Haumans sednare upplaga i Jlmenau-1829, år den båsta; hwarefter kommen Herr Cavolcau med sin 5 ranska öfwersättning, fom gör hans landsmän befanta med saken. Man hartrott att: man i Swerige gjorde bäst att fortskynda kännedomen af systemet och den materiel det fordrar, genom enkla uppgifter om det som är praktiskt i hela saken; ty det är detta fom man kör weta och efterfölja. Således skall man i möjligaste korthet framställa detta, hwartill likwist år nödwändigt, att förutskicka unz derrättelse om wissa satser, hämtade ur erfarenbes ten, som ligga till grund för systemet, och hwilka wäl kunna wäcka slenderianens twifwelsmål, de der behöfwa tid att häfwas, men som af den tån: kande fördomsfrie, lätteligen antagas säsom axiomer. Man will således börja med att framställa AS —