London d. 31 Dec. Rörelserna i Jrland, föranledda af H:r OConnells demagogiska ränker, börja nu att uttränga de utländska angetågegbeterna från den allmänna uppmärksamheten. Strart wid sitt intag höll OConnell ect tal, hwars innes håll gaf anledning till der allmänna lugnets frös rande; bland annat uppmanade han Dublins ins wånare att utan festiwiteter emottaga den eljest få älskade Markisen af Anglesea, emedan ban emot: tagit fin post såsom Vicckonung under willkor, fom ingen god Jrländare kunde godkänna. Mårkhvår: digt år det, att äfwen manga Protestanter, likwäl. mest af de lägre klasserna, nu yttrat sig för Uni onens upphäfwande. Wid Markifens af Anglesca intåg förblef wäl allt lugnt; men då strart derpå den underrättelse utspriddes att handtwerkarne i Dublin stulle i stor procession tåga genom gatorna, hwarigenom oroligheter latt kunde uppstå, få utkom den 25 en ganska sträng proklamation från Vicekonungen, hwari tåget förböds. EStrart dercfter utspriddes en fort uppmaning från OConnell till handtwerkarne, att de ej måtte församla fig, för att ide störa lugnet: Unionen skulle och måste likwäl upphäfwas. Ett längre tillägg der: till uppmanar Dublins inwånare, Katoliker och Protestanter, att glömma sitt groll oc) sända de puterade till honom, för att rådslå öfwer Unionens konstitutionella upphäfwande. De deputerade skulle bära orangefärgade och gröna ffårp, för att wara igenkänliga och funna hålla folket i stillhet. Ånnu samma dag höll OConnell i Parlamentshuset wid Stefansgatan ett tal till en stor församling; men snart bildade sig talrika hopar utanför huset; han uppträdde då på balkonen och lugnade folfmång: den, hwilken under högt jubel bragte honom hem. Gatorna woro Söndagen den 26 dennes alldeles fulla af menniskor; många proklamationer blefwo nedrifna; alla Polissembetsmån woro i rörelse. Allt antog ett allwarsamt utseende i Dublin. — Manchester och dess omgifning äro i stor gäsning; don härifrån erhållit befallning att i förening med Franska och Ryska Ambassadörerne hos Porten af: sluta Grekiska angelägenheterna, och att dessa Ame bassadörer till följe deraf haft en audiens hos Reis Effendi, fom på ett ganska wänligt fått motjwas rat deras afsigter. Brösfel d 31 Dec. Wi hafwa hår erhåle lit den underrättelse, att wåra. truppar i en tråff: ning, hwilken förefallit wid portarne till staden Wyck Ovid Mae lricht) för tredje gången åftads kommit förskräckelse i de Helländares leder, som marscherat ut ur staden. Kanonerna danade vaf: brutet 3 timmars tid under denna affär, som ägoe rum den 29 dennes. Gencral Mellinct lär hafwa uppfastat batterier bolt nåra staden. En officer af de friwillige uppsatte en fana på fästningswerken, och man tror allmänt att wåra truppar snart stola intränga dit. St. Petersburg d. 25 Dec. Under förliden gårdag har H. M. Kejsaren utfärdat ett manifest, hwaraf följande år ett utdrag: Eit afskywärdt förräderi har skakat det med Ryssland förenade konungariket Polen. Jllasinnade menniskor, som genom den oförgätlige Kejsar Alexanders, deras: fäderneslands ädelmodige återupprättares, wålgers ningar, icke blefwo afwäpnade, och under skydd af: de dem bewiljade lagar gladde sig öfwer frukterna. af hans omsorg, smidde hemliga ränkfulla planer, för att omstörta den af honom införda ordning, och betecknade den 29 Nowember, början af deras illbragd med rebellion, blodsutgjutelse och brottsliga försök mot wår högtälskade broders Storfursten Constantins lif. Begagnande aftonens mörker ftörtade en af dem upphetsad rasande pöbelhop löst på Storfurstens slott; under samma tid lyckades det dem att i flera delar ef Warschau, genom utfpridande af falska rykten att Ryska trupparne nedfablade fredliga inwånare, locka folket till fig och uppfylla. staden med alla anarkiens rysligheter.