TT :SL2— ter afrest derifrån och befinner sig i Twer, för att der undergå den bestamda karantanen. Ååttio af wår höge Monark Ryssland och werlden ett aldrig för fett erempel af sjelfförsakelse, i det han degaf fig midt ibland en smittosam sjukdoms rysligheter, för att erbjuda den lidande menskligheten jelp och tröst; så lemnar han nu en icke mindre höghjertad och efterföljd wärdig förebild i det omwilla korliga och punktliga uppfyllandet af de lagar, hwilka hans wishet gifwit till undersåtarnes bästa. — Ran har widtagit alla möjliga försigtighetsmått, for att utestänga smittan frän St. Petersburg. — gåra tidningar meddela foljande rörande smittans härjningar: J Moskan hafwa från sjukdomens örjan till den 22 Okt., 1614 personer insjuknat, deraf 814 redan aflidit. J staden Saratow rasade mittan från den 19 Aug. till den 19 Sept. under hwilken tid dego: d. 19 Aug. 3 personer; d. 207 db. 21, 8; d. 22, 26; d. 23, 30; d. 24, 26; d. 25, 38; d. 26, 53; d. 27, 755 d. 28, 1063 d. 20, 6a; d. 30, 221; d. 31, 219; d. 1 Sept. 182; d. 2, 1993 d. 3, 1725 d. 4, 151; d. 5 164; d. 6, 118; 7, 96; d. 8, 73; d. 9, 50; d. 10, 38; d. 11, 363 d. 12, 23; d. 13, 19; d. 14, 15; d. 15, 11; 16, 11; d. 17, 4; d. 18, 5; d. 19, 10. Jnalles hafwa 2367 personer derstädes aflidit, hwaribland d. 3 133 fullwerta mans och 1011 qwinkön, samt 118 icke fullwerta mans och 103 qwinkön. — J staden Pensa ogo ef Choleran från d. 29 Aug. till d. 3 Sept. 5 indiwider; från d. 3 till d. 10, 43; från d. 10 18, 170; från d. 48 till d. 23, 117; från d. 23 till d. 31, 67; tillsammans 402. — I Kasan visade Cheleran fig d. 21 Sept. Till d. 27 dogo 31 personer af densamma; 75 woro ännu sjuka. — y Bä—— Utdrag af Domboken, hållen under allmänna Höstetinget med Luggude Härad i Mörarp, den 26 Oktober 1830. (Fortsättning från N:o 90.) : 2:o Angifwarens, af följande innehåll: Ransakningen, fom wid denna Lofl. Domstol blifwit bhörjad och fortjatt, i anledning of mina hos Höglofl. Kongl. VuftitieKanflerssEn.betet gjorde angr welser emiot Kronofogden H:r Assessor Aberg, om af honom begängne förfnillningsoch förfalffnings: brott, har nu åndtligen nått sitt slut. Churu jag formedar att den publike äklagaren i detta mål afgifwit eller afgifwer sädane flut: påstaenden fom äro enliga med flag och i följd af hwad under ransakningen blifwit upplyft och i bewis seöt, anser jag det likwäl icke wara öfwerflödigt, att äfwen till flut, sjelf yttra mig. Uri mina till Höglofl. Kongl. JulritiesKanflerssEmdetet afgifne påminnelser, daterade den 27 Juni 1829, öfwer Ässessor ÄUbergs förklaring af den ti Maj samma är tror. jag mig hafwa tillräckligt Jötwecklat och wederlagt de deruti gjorde framställningar om oskuld och redlighet å hans, samt hämnd, hätsthet och illwilja å min sida. 7 en . Det är säledes endast någre få, under ransakningen förekomne omständigheter, som jag nu will framställa tisl äskadning och bedömmande, i händelse de möjligen skulle kunna undfalla någons upp: märksambet. De röra icke försnillningsbrotten, fy dessa äro af Assessor Aberg i allo erkande och depus töm af mig med autentife handlingar i bewis ledde, de bestå uti följande biomständigheter: Ati fin färutnämnde förklaring till Höglofl. Kongl. SFuftitio-Kanflere-Embetet har Assessor Åberg, i afscende På den Bonden Nils Nilsson tillerkände ytterligare ersättningen för en under Kungeskjufs störtad häst yttrat: Att Nils Nilssson gifwit honom uppdraget att såsom afbecalning uppbära, quvoit: tera och behalla berörde ersättning; OM uti fin förklaring till Konungens Befallningåhafwande af den 16 Januari 1824, i anledning af Nils Nilssons klagoskrift, har Assessor Åberg anfört: Att på grund af enskilt liqwid med Nils Nilfon, i följd af hwilken Assessorn hos honom ägt genfordran, Assessorn å Nils Nilssons wägnar och med hans tillåtelse uppburit och qwitterat förenämnde erfåttningsmedel. Wid första och andra ransakningstillfällena widhöll Assessor Åberg hwad han i detta mål förut skriftligen anfört; men sedermera har ban återtagit detta, på så fått, att han nefat sig hafva ffrifs wit Nils Nilssons namn under det ifrågamwarande, af denne sednare alltid för falskt förklarade, qwitt enfet. Å Churu dertill af mig uppmanad, har Assessor Åberg alltid undandragit fig upplysa hwarest den J. Bergström, Gäsigifware, hwars namn år tecknat såsom wittne under ifrågawarande qwittens, mir stasseller wistats. Häraf kan således ingen annan naturlig futfars dragas, än att detta namn är fet Tod 2— —o—