D T D D Urtrikes Wyheter. Bröäpel d. 19 Ckt. Prowisoriska Regeringen bar latit fungera följande: ECn i Antwerpen utfärdad proklamation, undertecknad Wilhelm, Prins af Oranien, har blifwit prowiferiffa Rege ringen tillställd. Belgiens oafhängighet, hwilken genom folkets seger redan är afgjord och behöfwer ide mera någon ratififation, erkännes deri formligen. Men deri emtalas äfwen prowinser, hwarest Prinsen utöfwar hägsta makten, ja, till och med prominser, hwilka ban regerar. Prewijforiska Ieqve ringen, åt hwilken Belgiska folfet anförtrott sitt Ode, intill dess det sjelf genom fina Åepreseltanter binner bestänma, på hwad sätt det nill regera fig, protesterar met dea pyastaenden. Städerna Antwerpen och Maestricht samt citadellet wid Dendermond, hwilka för nåärwarande aro besatta af fienden, skola, få snart de öfwerlemna fig, eusamt hörsamma den prowijösriska Megcringen; de kunna ej erkänna någon annan Rrgering och ej eller någon annan makt, ån den sem i detta ögonblick beherrskar hela fäderneslandet. Folket har gjort rewolutionen, folket har fördrifwit Holländarne från Belgista jorden; endast folket och ej Prinsen af Oranien står i spetsen för den rörclse, kem ilken skall försäfra det. förstnämnda om sin oafhängighet och grundlägga def politista Nationalitet. Har prowiscriska Regeringen hulpit det tappra och ädla Belgiska folket att af sin enhälliga regeneration draga alla de fördclar, som det med rätta deraf kunde wänta sig, så skola Regeringens medlemmar wara stolta öfwer att åter intaga sina platsar bland folket, för att med detsamma njuta den frihet, som det köpt med sitt blod. Bröpel den 18 Oktober 1830. (eunndderskrifter.) — D. 18 Okt. Citadellet wid Gent bar i går aftons gifwit fig. Sempst och Campenhout