TnHöJtHT at YI JAH EVIL —1444394 4—144119111110 OSA APSR —90411 ME SIE VINEIA tUFUALUIT UFTPIDOÄ.Köpenhamn d. 23 Okt. Ur de med ångfartyget Frrdrik dem Sjette ankomna SHSamburgers: tidningar meddelar Dagen följande utdrag: Underrättelser från Madrid af den 4 dennes bekräfta de i tidningarne redan. meddelade omständigheter wid en upptäckt Carlistisk sammanswärjning met Rogeringen. Denna förtwiflansfulla faktion synes wara framkallad af farhågan att Ferdinand skulle funna: bewekas att gifwa efter för tidens anda och medgifwa sina underfatare några Nationalrättigheter. Def ändamål war, att bringa Spanien under absolutiåmens oblandade kraft af en Konung, fom ånnumindre än den me regerande skulle wara böjd att följa tidens strom. Konungen har widtagit frynds samma och afgörande ätgärder, för att med roten tillintetgöra denna sammanswärjning, men derjemte icke förglömt, hwad fom i motsatt anda. wisar sig hotande wid gränsen, och utfärdat ett dekret, sombotar alla dem, hwilka blott misstänkas för att gynna de konstitutionelle, med de härdaste straff samt ögonblicklig afrättning af alla. dem, som med wapen t hand gripas på Spansk botten. Werkan af detta dekret tycktes emedlertid ej uppfylla de maktägandes önskningar, utan bar twertom med owilja blifwit emottaget af allmänheten och ännu mera uppeldadt längtan efter en ny sakernas ordning. Förliden natt fann man Abotten uti den hel. Blasili Kloster mördad i sin fång; hufwudet war stiljt från kroppen och betäckt med en madrass. Man tror ort hans egna Mankar mördat honom, — Det korgerliga krig, fom botar of, när mar fig med stora stag. Konungen synes nu äfwen hysa misstrocnde till. de Kongl. friwillige. IF Konscljen råder den siörsta förwis ring. — J Coroova. bafwa ganffa all: warsamma Carlistiska rörelser ägt rum. — General Mina är afrest till Bordcaux. — Om ån ite Frimurarne hafwa ästadkommit eller ledt de nyaste hwälfningarne i Frankrike, få Fan man dock ci neka att de, genom en stillatigande öfwerensstämmelse of åsigter bland medlems marne af denna Orden, wäsendtligen bidragit dertill. Ett cirkulär från stora Crienten i Paris till alla forresponderande loger i Frankrike uppmanar nu dessa att sända deputerade till hufwudstaden, för att öfwerwara en fest till firande af Ten 28 Juli. Derjemte yttras deri det hopp, att Frinmree riet i Frankrike nu snart skall erhålla en alla Bröders kärlek och wårdnad wärdig Stormästare. Wi behöfwa knappast anmärka, att dermed menas Konuna Ludwig Philip. — Från Haag förmäles under den 16 Cxt.: Den 1d dennes samla sig Generalstaterne och dermed börjas sannolikt en ny tideräkning för Belgien. Wi anse det icke ocroligt att Prinsen af Era nien mill emottaga styrelsen. Han hur alltid wifat Belgierne mycken lillgifvenbet. — J Brupel räknar man 30,000 fremmande, till största delen Fransmän, som hafwa ditkommit för att strida for friheten. — Man kan knappast göra sig ett begrepp om den fruktanswärda recaktion, fom Turkiska trupparne utöfwa mot de befegrade Albaneserne; hela landsträckor ödeläggas, plundring af städer och byar hörer till ordningen för dagen. De öfwerwundne hällas till de strångaste arbeten och skonas blott för att öfwerlemnas till slafweri. ; Nederländska Gränsen d. 15 Okt. De underhandliagar, som den scnare tiden förcwarit emellan Hofwen i London, Wien, Berlin och Paris, hafwa ledt till en fullkomlig öfwerensstämmelse i besluten om Belgiska angelägenheterna. Skulle underhandlingarne emellan Prinsen af Oranien och hufwudmännen för Belgiska rewolutionen eller Municipaliteterna i de förnämsta Bclgiska städerna ci taga det lyckliga slut man förmodar; få torde genast em bewäpnad mellankomst från Yrcussiska sidan sätta en gräns för rewolutionsyrans widare framsteg i Nederländerna. De förenade Makterne kunna lika få litet tillåta Belgiens skiljande från. Oraniska Husets dynasti, fom dess enskilta, antingen monarkiska eller republikanska konstituerande, ehuru å dessa Makters sida Belgiens parlamentariska och ad: ministratiwa skiljande från Holland anses såsom en Nederländerne ensamt tillhörig sak. Hofwens öfwerenskommelse i detta hånfeende lemnar genom sin klarhet och kraft ingenting öfrigt att önska, och