Utrikes myheter. Bröfel d. 10 Okt. Striden emellan Belgierne och Holländarne i och omkring Tirlemont, wid pass 6 mil härifrån, har med få mellanrum warat i 6 dagar och warit mycket blodig. Den corps, som Löwens inwånare bortdref, och som bestod at 3000 man, drog sig tillbaka till Tirlemont och begärde der qwarter. Då Borgarne förklarade, att de ej wille hysa Soldater, som hade utgjutit Borgarblod, börjades siriden; trupparne wille forcera inmarschen; stormklockorna ljödo och alla iunvårs narne bewäpnade fig få godt fom omständigheterna medgåfwo. Kl. 7 om aftonen börjades angreppet och redan kl. 9 war fienden med en förlust af 64 fångar, en del af bagaget och ett betydligt antal wapen, tvungen till återtåg; han drog först till Vissenacken, hwarest han samlade sig, förföljd af de friwillige, och derpå till St. Trond, dit General Cort Heiliger hade sändt förstärkning, få att fienden nu inalles utgjorde 5000 man med 11 kanoner. Bekymret i Tirlemont öfwer brist på ammunition häfdes genom sändningar deraf från Löwen; dessutom hade man 3 fältstycken och war bättre bemåpe I nad än första gången. Sålunda utruftad drog man fienden till mötes 2 mil utanför staden, med det fasta beslut, att i wärsta fallet låta begrafwa sig under stadens ruiner. Redan följande morgonen öppnades Zirnilleurselden; wid Orsmael börjades striden; från alla landsbyar ditströmmade Bönder med deras hötjugor, till och med fruntimmer, bewäpnade med tröskslagor, kommo till undsättning. Dagen förflät under skärmytslingar. Dagen derpå framryckte den fiendtliga corpsens hufwudstyrka; fl. 4 om morgonen dånade kanonernas åska på landswägen till St. Trond; långsamt, under en be: ständig strid, drog man fig planmåjigt tillbaka till höjderna wid Hakensover (en fjerdedels mil från staden), bår uppstod en träffning, wid hwars slut Soldaterne drogo fig tillbaka till Hoegaerde och Tho rinne. Striden fortfor oafbrutit från kl. 11 f. m. till kl.6 om aftonen. Under de följande dagarne före: föllo blott smärre träffningar med Arriergardet och d. 29 Sept. stodo de Belgiska förposterna wid Wawre. D. 12 Okt. För att så mycket möjligt är påskynda sammankomsten af den Nationalfon: gress, fom skall afgöra Belgiens blifwande öde, har prowisoriska Regeringen låtit kungöra ett med afs seende härpå fattadt beslut, fom tillika bestämmer Kongrefemedlemmarnes antal till 200, och innehåller de willkor under hwilka walbarheten dertill bestämmes. — All Oraniska Husets så wäl fasta som lösa egendom i Belgien har på prowisoriska Regeringens befallning blifwit sequestrerad. — Ganska mänga Belgiska Soldater hitkomma dagligen, och ställa sig under Jnsurgenternes fanor. Af första Jnfanteriregementet skall en hel bataljon med wapen och bagage wara hitkommen. Wien d. 8 Okt. Kronprinsen Erkehertig Ferdinand har nu efter fin kröning i Pressburg an: tagit titel af: Konung af Ungern och Kronprins af de öfriga Kejserl. Österrikiska Staterna, och tilltalas hädanefter med epitetet Eders Majestät. Köln d. 5 Okt. Enligt priwata bref från London skola 60 ängs och transportfartyg ligga färdiga på Themsen, för att till Nederländerna öfwerföra Engelska truppar, fom det säges till bes