Article Image
tunt Somna AK ett lört Antal af de friwillige från Paris utmarscherat från Löwen och framryckt. mot Campe hout och Tildonk, hwarest en del Hollandska truppar lago. Det synes som de sednare wid de friwilliges annalkande hade dragit sig tillbaka. Antcwerpen d. 8 Okt. Den 5 dennes tilltradde Prinsen af Oranien här den honom af hans Fader uppdragna funktion med en wacker proklamation till de sudliga prowinsernes inwanare, finlr önskan om Rikets begge delars atskiljande han for nagon tid sedan föredragit Konungen och hwartill ban nu gifwit sitt samtycke. — H. K. Höghet har utnämnt en Kommision, för att till Belgiens tillfredsställande foresla jadana mått och steg, som detta lands närwarande tillstand fordrar. — Enligt.priwata underrattelser från Brussel råder derstädes redan mycken oenighet. Tre partier frå der i når-. warande ögonblict fiendtligt emot hwarandra. Det ena bestar af fremlingar, hufwudsakligen Fransmän, hwilka dagligen hundracstals dätomma, och hafwa förståätt art forwårfwa sig ett betydligt anhang. Dessa önska art öfwerlemna Belgiens Krona åt Hertigen af Namours, Konung: Ludwig Ybilips andra lsen. J spetsen for andra partiet star H:r de Totter, och denne önstar en deniokratisk Republik. Det: tredje och starkaste partier år för Prinsen af Oranien, hwilken det önskar till Suwerän eller vice. Konung af Belgien. Den promisorista Regeringen har hittills endast blifwit erkänd i Brufiel, Löwen, Mons och Ath; Lärtid) och Gent hafwa wågrat derta och wilja först afbida de ytterligare händelserna. — Hår få wäl fom i trakten håromfring år allt lugnt och ingenting. wigtigt bar förefallit. i Rotterdam d. I Okt. Privata bref från Frankrike lata icke gynnande i afseende på landets. inre tillstand. Man hörer många klagomal mot närwarande Regering och på åtskilliga orter stola oroligheter hafwa ägt rum. Enligt ryktet stall ett uppror hafwa utbrutit i Vende. karis d. 7 Okt. Från Madrid förmäles under den 27 Sept., att man der upptäckt en Carlistisk sammanswärjning, hwilken hade fer afsigt att nedgöra alla konstitutionelt sinnade. Wid postens afgang genemströäfwades stadens gator af talrika patruller och truppafoelningar woro upp: itällda på alla platsar. Äfwen berättades der, att imwanarne och garnisonen i Cacir hade proflames vat fonstitionen. e Spanska Gränsen d. 24 Sept. J Navarra hafwa 5000 man linjetruppar och 3000 man friwillige inryckt. Gencral Santos Ladron, som kommenderar dessa truppar, har fördelat dem i rörs liga folonner, af hwilka Jnanito kommenderar förtruppen, som 3 till 460 man stark Har i Bera, och bar satt sig i forbindelse med de wid Bidakioa fåcnde förpesterna. — Till Vavonne ankomma dagligen öfwerlöpare från S. Sebastian ec) Frun. Antalet af flyftade Spanicrer ofas beständigt och gansta minga Franska och Jtaliensta patrioter, hwilka under General Mina wilja deltaga i fålttå set, förena sig med dem. Konstantinopel d. 11 Sept. Ottomanniska Rikets närwarande tiustånd gifwer den uppe märksamme betraftaren mer än nagonsin anledning till grundade bekymmer. Missnåjet bland fosket war som bekant är efter slutet af det olyckliga kriget med Ryssland nåstan allmänt, och tog derefter ännu mera öfwerhand genom de skatter, fom Porten fig fig twungen pålägga folket, för att betäcka kontributionen till Ryssland, under det Regeringen likwål hade Ulemas sa wäl som militären på sin sida. Men den nya planen att beskatta Ulemas och mångahanda gjorda förändringar, hwilka åro oferenliga med den Muhammedanska Religionen, bringa äfwen Ulemas i beständigt närmare förening med folfet. Sultanens wistande på Prinsön Chalfi och hans umgånge med derwarande Grcker och Grekinnor år isynmnerhet en stötesten för Turkarne, och den omständigbet att de öfwade trupparne, om hwilfas tillgifwenhet Porten söker för hwad pris fom belst att försäkra Ng, wåga lega alli flag of utswäfningar med Religionens tillbakasättande, utan att derföre behöfwa frukta för straff, efar ånnu mera owiljan; det inträffar nemligen nästan dagligen, att dessa truppar genom njutning af starka drycker blifwa berusade och i detta tillstånd föröfwa ercesser, hwilka uppreta folket. Wid denna fas kernas ställning år det wäl et underligt, om det missnöjda folket, fom denutom upphetsas af Ulemas, börjar högt knota, och tilläfwentyrs blott wäntar på ett gynnande tillsäle, for att midt i bufvudstaden resa upprorets fana. — — J Grekland — hwarest Bourbonska Husets störtande gjort ett djupt intryck, och hwarest man allmänt fruktar att detta land, i anscende till de Europeiska Staternas mer än någonsin inwecklade tillstånd, skall öfwerlemnas åt sig sjelf och sin egen utweckling — hotar en ny kafastrof att utbryta, hwilken torde blifwa fruktanswärd för den bestäende Regeringen och ånyo hemsöka landet med olyckor af alla slag. J Morca bildar sig ett parti, hwilket fordrar Republikens proflamerande och Grefwe Kapodistrias aflägsnande; det senare af det stäl, att Grefwen öppet för: I swarar den Monarkiska principen och förkastar de institutioner, of hwilka ban endast tror fig kunna förwänta olycka hos ett folk, fom jemte en ganska häftig, passionerad och ombvtlig karaktär ännu står på en ganska låg ståndpunkt af ciwilisation. 5 o8 de mest ansedda och inflytelserika personer of de bildade klasserna njuter Presidenten deremot det törsta förtroende. Emedlertid sfkall ser 95 ärsiljaa

19 oktober 1830, sida 2

Thumbnail