Den lilla fästningen Philippeville har den 30 Scpt. gifwit fig. Den 1200 man starka besättningen hade, F under utropet: Lefwe friheten! Wid deras annalkande wille Befälhafwaren lata stjuta på dem; men för att hindra ett utfall of Prins Fredrik från Äntwerpen. Framträngde man ända till Rhen, få hå — 12 D A—WA: — CZAAAA en d 77 oo ee 3. 3 dennes begifwit sig till Vilvoorde. — En talrik afdelning friwillige från Mons hafwa för några dagar sedan hitkommit med 7 kanoner, 2 haulitzer och flera ammunitionswagnar. På Öfwerbefålhafwarens för de aktiwa stridskrafterna befallning hafwa de friwillige från Mons, Taurnai, Ath, Leuze ech Pe ruwel; denna morgon samlat sig på slottsplatsen i Parken, för att begifwa fig utom staden. De et: bödo en imposant militärisk linj; deras krigiska hållning andades oförskräckthet och mycken enthusias — De från Paris ankomne Belgier kommenderas of Hr Seghers, en ung man, som tjent unde sista kriget i Grekland. De föra på fina hattar orden: Belgiska Legionen från Paris. — Citadellet wid Tournai har kapitulerat. Hela materialen skall öfwerlemnas åt Prowisdriska Regeringen. — I Citadellet wid Gent råder oenighet bland besåttningen; den bestar af 3 bataljoner utaf 17 diwisionen, hwilka äro stämda för Belgien och 3 bataljoner of 15 diwisionen, fom äro Holländskt sinnade. — erhallit ordres att marschera met en skara af ungefär 150 bewäpnade Borgare, hwilka framryckte Seldaterne wägrade att lyda ech förenade sig med Borgarne. Besättningen uppsatte genast den tres färgade kokarden och fortfar att tjenstgöra i fästningen. — Man skrifwer från Osftende art 48:pundige kanoner den 30 Sept. blifwit uppställda åt hafwet. Den derstädes befintliga materialen bestär af 800 kanoner, 160 mörsare, 3 till 4000 fat krut m. m. — Jnwånarne I Norra Brabant, näftan alla Kas tholiker — säger tidningen Belge — äro böjda att afstudda sig det Holländsta oket, hwilket sedan halftredje århundraden nedtryckt dem. Fäsiningarne äro utllettade på truppar, och med inwånarnes tillhjelp skulle man lätt kunna bemäktiga sig dem, om man kunde samla en tillräckligt stark armer,) stulle denna prowins göra gemensam sak med Belgier ne. Fördelarne af detta företag skulle blifwa oberäkneliga, först för tillwerten af stridskrafter och rikedomar, och för det andra skulle de fasta platserne och Rhenströmmen bilda en barrier. Sannolikt skulle, om det lyckades att framtränga ända till Åhen, Holland uppresa fig, ty der finnas atskilliga partier, såsom Katheliker, repullikanska Nros testanter o. s. w. Namur d. 4 Okt. Den 4 dennes hade Namur fin frid: och barrifad-dog. Kl. I om more gonen tågade en skara inwånare öfwer stortorget och begärde wapen. Trupparne gafwo ed och dd: 7 dade 3 menniskor. På dgonblitet satte folket fig i rörelse, man ringde med stormkleckan och inom en halftimma woro 2 postex afwäpnade, oc Borgarne bemäktigade sig de der befintliga gewär. Gatorna blefwo uppbrutna och husen förseddes med stenar; på flera punkter af staden börjades en gewärseld, fom af Borgarne, hwilka hade besatt alla gathörn, lifligt underhölls. Trupparne drogo sig tillbaka på wallarne och sköto med kartescher på fina motståndare. Nu angrepo Borgarne alla poster på en gång, och de blefwo efter ett blodigt motstånd intagna. Striden, som börjades kl. 9 om morgonen, fortfor till kl. 7 på aftonen, od) Borgarne, hwilka om morgonen hade blott 40 gewär, woro nu i besittning af 10 kanoner och haubitzer samt en stor mängd wapen, hwilka woro qwarlemnade i kasernerna. Så snart portarne woro fria, ankommo landtmän med gewär till staden. KL 7 om aftonen erböd sig General van Geen, genom en parlamentär, att helt och hållet utrymma staden och draga sig tillbaka till slottet under willkor, att man tillåt honom att medtaga all Soldaternas priwata egendom ; mens krigsmaterialen på wallarne och all Regeringens egendom i staden wille han qwarlemna. Willkore antogos, elden upphörde och Borgarne woro herrar af staden. Brakantska fanan blef gfwerallt uppsat J sår kapitulerade slottet, och i dag emottogs det af Borgarne, hwilka till ett antal af öfwer 2006 AAsserade Sit och uposatte derstädes den Brabantska fanan. Holländska Soldaterne, omkring 500