Utrikes Nyheter. Köpenhamn d. 29 Sept. Tidningen Dagen meddelar följande underrättelser ur de med ångfartyget Prinsessan Wilhelmina ankomna tidningar. Underrättelserna från Nederländerna äro mycs ket oroande. Frän Amsterdam har man den wigtiga underrättelsen af den 25 dennes, att Brufel blifwit intaget med storm Torsdagen den 23 dennes kl. 11 om aftonen; skärmytslingarne fortforo ännu på Place Royal. — Den 21 kl. 4 git stormklockan i Bröpfel; Generalmarschen slogs; en oråfz nelig mängd grep fill wapen och strömmade ut om portarne mot trupparne. Tråffningen började snart och fortfor till solens nedgång, då Bröfelboarne drogo fig tillbaka. Om aftonan ljudde åter stormklockan i staden och kringliggande byar. Wid portarne fäktades häftigt. Nya barrikader upp rättades och stengatan upprefs öfwerallt. — Den 22 kom det åter till en blodig träffning, hwarwid å begge sidor umcket folk stupade, och de friwillige från Lättid) ledo isynnerhet mycken förlust. CStorms klockan git hela natten. — Ett extra bihang till Arnhemsche Courant af den 24 förmäler från Aatwerpen den 23, om aftonen kl. 10, att trupparne hälsades från alla fönster med piftoloch gewårss eld, men Jnfanterict och Artilleriet fick dot snart öfwerhanden. — Redaktörerne af Courier des Pays-Bas woro tagna till fångar. — Grefwe van der Meeren, en ung man, kommenderade Brysselboarne, fom ryckte ut. Baron Hooghworst fall hafwa fört befälet i staden, dit H:r de Potter hade anländt. — Allt hade förrut antagit ett rysligt utseende i Trifel. Pöbeln, understydd af folk från landet, hade efter en hårdnackad strid fått öfwerhand öfwer Borgarne. Säkerhetskommissionen blef afsatt, och en Folkregering upprättades med H:rr de Potter och de Stassart i spetsen. Luttichsboarne och en Elev af Parisiska Polytechniska Skolan, med Hederslegionen på bröstet, Hade spelat wigtiga roler vid detta tillfälle. — Nu måste de mest ansedde Borgare i Brifel sjelf anmoda Prins Fredrik, att låta trups parne rycka in, hwarpå Prinsen utfärdade en proklamation och låt genast 30,000 man rycka fram. — Trupparne skola hafwa ådagalagt hieltemod och en del af det bewäpnade Borgargardet ffall bafwa understödt dem emot de upproriske. — Fästningen Mons har äfwen warit ett sorgens skådespel. Från den 16 till den 20 kämpades der emellan soldaterne och inwånarne. Militärmagten har nu öfverbans den. — J Lättid) hade en Skildwakt på en Offers befallning skjutit på några Borgare, fom stodo fredligt och samtalade med hvarandra; en olycklig man om 25 år, H:r Wibrin, föll dödligt sårad för fin broders ögon. Uppretade häröfwer angrepo Borgarne följande dagen Den ena af de fåftningar (kastellet Charlreufe), fom dominerar staden, och eröfrade den. Wibrins broder uppsatte genast Löt: tichska färgorna. Besättningen flyktade utan motstånd. — J Flandern äro så många ansedda personer arresterade genom den bewäpnade makten, att man befarar en proskriptionslista. — J Frankrike äro 40,000 unga Soldater af 1829 års klass kallade till tjenstgöring. — Amiral Duperrs har den 15 dens nes ankommit till Toulon. — Beyen af Constantineh har underkastadt sig General Clauzel. — Mas drid och hela Spanien synes wara i stor gäsning. Det Kongl. Gardet skulle mönstras, för att fynd A:m marfhöra tftiUränsen arch Wadrid nffo nfårfeng SF Arawncialmilisen och He Rnnalittike frismilliae