r es oo Ö41l 22 AKm84 ONES L HIV I AS RI I vett — D. 18 Sept. Ur de med ångfartyget Fredrik den Sjeatte ankomna tidningar meddelar Dagen följande: Underrättelserna från Braunschweig gå til dem 15 dennes. Allt synes nu wara tenligen lugnt, hwartill Hertig Wilhelms ankomst mycket bidragit. Ju mera sakernus nya ordning fram lyser blifwer det städse sannolikare, att Hertig Carl ej någonsin mera återkommer. M lsagistraten har utfärdadt en kungörelse, hwari den uppmanar folfet till ordning, lugn och förtroende tisl de bestående Autoriteterna. Det beter i denna kungörelse: Enhwar Braunschweiger, ja enhwar Tysk, wet hwariå wår nöd bestär. Hår genomkorsa sig inga stiljaktiga önskningar, allka hafwa Fn en önskan, och så mycket säkrare, desto tillförlitligare waga wi hoppas def uppfyllande, fom en ng rad af werkliga händelser talar för oss, och man knappast behöfwer åberopa dessa.— Om oroligheterna i Dresden beter det under den 10 dennes: I går afton genemströfwade en bop af de kägsta fuass ina wåra gas tor under ropet: Lefwe Layetec! lefwe de raska Leipzigerboarne! De bemägtigade fig offentliga Tugg: nader, plundrade dessa, uppbrände webler ech papper, samt satte slutligen eld på byggnaderne. Gee neralmarschen slogs, för att samla trupparne; men då förre delen war på lägret, warade erecsserna till fl. 11. Man rörde stormkleckan och några afdelningar fotfokk och ryttrri nppställdes mot eroftif tarne, sköto äfwen på dem, men blefwo, i anfernde till deras ringa antal, snart tillbakatrångde. Fyra Officerare blefwo illa sårade, och flere soldater omkommo. Creligheterna fortforo beta natten, tilts ändtligen Bergargardet samlade fig, äfwen till obetudligt antal, och besatte hufwudposterna. Mun fruktar nya ercesser, derest icke de strängaste mått och steg blifwa widtagna. Prins Fredrik bar am färdadt en proklamation. Denne af folket älskade Prins bar wisat sig till hast midt ibland Dresvens inwånare, hwaraf ett stort antal bar ett hwitt band em armen. Man helsade honom med jublande divatrop. Många röster utropade honom till och med till Konung; men han wisade mycket mipneje öfwer detta rop. Alla Dresdens inbyggare äro nu under wapen, i borgerlig. drägt, försedda med ge mår od) sablar; de äro afdelade i kempagnier, lwardcra bestående af 30 man, fem sielfwe wälja deras Officerare och Underofficerare. Om Konungen nämnes ingenting. — I Chemnitz bafiva fabriks arbetarne begått de mest straffwärda ercessar mot deras Herrar och pa masc inerna, samt åttodFome mit de största olyckor. — — Från Nederländerna meddelas följande: Ministerkonseljen bar efter en tång rådplägning enhälligt förklarat fig för Nordens ätskiljande från Söder. H:r de Mey bar till och med sagt Konungen, att han wille ingifwa fin dimission, derest H. Maj:t ita wille samtycka. Den Kongl. kungörelsen af den 5 dennes år ankommen till Namur, hwarest den n:etcoga med mycket missnöje. J Brifel fönes det ide wara alldeles lugnt. J Cassel tyckes ordningen wara aterställd. — Uppsigten med de Franska Erministrarne har åter hisseå strängare. Flera Militärer åre färgslade I Paris. J Deputerade Kammaren E där sig åter en wenstra sida; man såger att Kammaren skall prerogeras på någon tid. — Storsifirshhar tagit fin tillflykt tilk list emot Albaneferne. Han inbjöd samtlige hufwudmännen till fig i Bitoglia, emedan han från fin Beherrskare hade fått order art till: fredsställa deras billiga fordringar. De kommo, mottogos på det wänligaste, fingo löfte om 15 millioner Turkiska piaster och skulle wänta några dagar på dessa penningars ankomst. Storvisiren inbjöd dem nu att bimmista en mönstring med hans reguliera truppar (15,000 man). Detta roade dem myc fet; men plötsligen sågo de fig omringade af trupparne, fom på en wink nedfablade dem alla med deras betäckning, omkring 400 man. Deras på andra sidan om staden lägradc Militär blef nu genast angripen och jagad på flykten, och då förrut alla wägar till Albanien woro besatta af Storvisirens