— mot Herr Rellesens fabrik och mot Fabrikanten Cockerills hus, hwilket plundrades och färerades Wid denna fammanfwårjning, fom hufwudsakligen bestod af arbetsfolk, befunno fig många gossar af 10 års ålder och äfwen en mängd winner. Den war hufwudsakligast riktad mor fabrikerna. Bors gerskapet i Aachen bewäpnade sig genast och skot på de upproriske, hwaraf flera stupat. Omkring kl. 6 c. m. woro oroligheterna stillade. J alla Preussiska städer uti denna trakt äro inwånarne lifwade af den bästa anda, och förena fig i åtgärder till lugnets och ordningens upprätthallande. Å Hamburg d. 5 Sept. Enligt bref från Terlin skall den trefärgade Fransyska flaggan nu aÅ tilltråde till de Ryska hamnarne. — aär feolkrika stad har i dessa dagar blifwit oroad genom några uppträden, hwilka emcedlertid endast satt uti ett tlarare ljus der omsesidiga fortroendet emellan Öfwer: beten och Borgarne. En kanhända genom dagen? hendelser uppwäckt ilska sökte i wår lyckliga fristat förgafmes efter en häfstäng: upptraden uti ett mycder bejoft kaffehus och på offentliga promenader föranledde polisens mellankomst och sedermera några patrullers. Så snart uppställandet af samtlige Borgarwakten syntes behoflig, firsmw ann mer felkets planlisa sammanskockningar, hwilka man tillsrref de mest olikartade och löjliga fören ändningar, äfwen hmwarje missferstand öfwer deras afsigt. Endast i förstaden Hanturger-Berg uppwäckte änanu derna afton den san lade pöbeln nagra oreligheter, som likwäl genom eftertryckliga mått ech sicg genast blefwo dämpade. — D. 6 Sept. Ergelska tidningen The Times of den 2 dennes innehåller ett fem spalter långt Manifest från den dirigerande konstituticnella Juntan till Spanska Nationen, i hwi ket Konung Ferdinand göres swåra förcbråclser, och råttwisan af insurreftionen mot dispotismen härledes från landets gamla lagar. Den dirigerande Juntan förklarar fig for ect prowisoriskt Regentskap, emedan Konungen, sasom warande i händerna på en fakrion, är oskicklig till Regeringen, och ferordnar sitt utropande och erkännande i hela Spanien tills en Vationalkongress hinner blifwa sammankallad. Rö rande denna Juntas upprättande ech hjelpa ecel, wet man ingenting widare. — Bref från Carthagena af d. 1 Juli förmäla, att Bolivar ändtligen beslutadt, att qwarblifwa i landet. Hela Venezucla, utom Valencia och Caracas, bade förklarat fig till hans fåörmån. Sednare underrättelser af den 16 Juli låta icke så gynsamma for Bolivar. Sucre bade werkligen blifwit mördad. — Priwata bref från Lone den berätta, att Hertigen af Wellington ämnar ut -räda ur Ministåren. Brössel d. 31 Aug. En Deputation från inwånarne bör i staden bar till H. M. Konungen öfwerlemnat följande adress: Sire! Undertecknade, edra domjuka och trogna undersatare, taga sig under de swåra omständigheter, hwaruti staden Bröfel och andra Konungarikets städer befinna sig, den frihet, att afsända till Eders Maj:t fom af deras medborgarc, Baron Joseph v. Hocghworst, Grefwe Felir v. Merode, Gendcbien, Fredrik v. Secus och Palmaert Fadren, med det uppdrag att föreställa Eder att de goda inwånarne wio intet tillfälle uti en dylik krisis gjort sig mera förtjenta af Eders Maj:ts aktning och den allmänna tacksamheten. De hafwa genom deras ståndaktigbet och deras mod inom tre dagar stillat den hotande gäsningen och afböjt allwarsamma oordningar. Men, Sire! de funna ej dölja det för Eders Maj:t: missnöjet bar öfwerallt fattat dizpa rötter; öfwerallt känner man werkningarne af det förderfliga system, hwilket blifwit filjet af Ministrar, som misskänna sö wal wära önskningar fom wåra behof. -Brifds goda Borgare, fom numera underfufwat de upproriske, aga tär gen säkerhet derför att de, om nationen ej blir tillfredsställd, ej sielfwe blifwa offer för deras bendz danden; de bedja Er således Sire, i de ädla tänkesätts namn, fom lifwa Eders Maj:ts sinne, att lyssna till deras röster och på sådant fått sätta en gräns för deras rättwisa klagomål. Fulla af förd troende till Eders Maj:ts godhet och rättwisa hafwa de afsändt deras medborgare endast derföre till — A3... Äl A