låt folket stenar och möbler af alla flag regna på militären. Gensdarmerna måfte flykta till Capitolium, hwarest de förskansade sig. Nu bewäpnade Borgarne sig med allt hwad som föll i deras händer, aftäckte taken, och det skulle hafwa kommit till de rysligaste uppträden, om icke Hertigens af Orleans — Proklamation hade ankommit och någorlunda återstållt lugnet: Prefekten syntes ännu wilja göra nord siand; men i ågonblicket woro wärjor och dolkar dragna, för att döda honom. Endast med möda lycades det, att rädda honom. — I trakten af Clisson har en skara bewäpnade bönder, under anförande af omkring 20 Prester, bildat fig. En resande, fom bar trefärgade kokarden, hade nåra fallit i Royalisternes händer. J Bendegsftåderna Clisson ech Fontenay har allt förblifwit frilla. General Des: pinois, som hade emkring 13 a 1400 Bönder hos sig, skall wara nästan aldeles öfwergifwen af sina anhängare. — Den i Lyon fommenderande General Paultre de Lamotte hade under 2 dagars tid må grat att antaga Nationalfärgorna. Nationalgardet erganiserade sig sjelf, ech inom kort tid woro 80,000 menniskor beredda till strids. Men uppref gatorna och träffade alla anstalter till förswar mot trup: parna. Emeelertid blef intet bled utgjutit. Den 4 dennes emottog General Bacheln befälet öfwer Garnijonen och Gencral VerdiKr öfwer Nationalgardet. — General Rotten. beurg läter sätta Lille och Douai i förswarsständ. — D. 12 Aug. Enligt Moniteuren skulle Carl den Tionde i dag gå om bord i Cherbourg; man trodde att han ämnade nedsätta sig i Palermo. — Enligt Journal des Debats befann Carl den Tionde fig i går uti Falaise och hade blott emkring 100 personer hos fig. Han hade önskat att des gifwa fig till Brittiska tarne Jersey eller Guernsey, men skeppen hade order att segla widare. Enligt Journal du Commerce hade han, på Kommifariernes eftertryckliga önskan och Nationalgardets afgös rande ställning i Normandie, emsider låtit beweka fig att påffynda fin resa. Herrarne v. Schonen och HdillonsBarrot reste ferut, i den andra med 8 hästar bespännde wagnen åkte Konungen, Hertigen och Hertiginnan af Angouleme samt Marskalk Maison, och i tredje wagnen, äfwenledes med 8 hästar, Hertiginnan af Berry och hennes begge barn. Carl den Tionde syntes wara wid ganska elakt lynne och talte ej eft ord med Kommissarierne, utom något med Marskalk Maison. De fartyg med hwilka Kongl. Familjen afseglar, skola af Franska krigsskepp eskorteras fill deras destinationsort. — Carl X har skrifwit till Wilhelm IV, för att underrätta honom att han ämnade begifwa sig till Cherbourg, och anhöll hos honom om en Engelsk fregatt för öfwerresan till England. Engelsta Ministeren har swarat Carl X, att det emellan Frankrike och England lestående wänskaliga förhållandet icke medgaf uppfyllandet af hans önskan. — Ett rykte har utspridt sig att Carl X ändtligen inskeppat sig; att Kommissarierne ide tillåtit honom att begifiva sig till ön Jersey, och att han således hade beslutat att öfwer Hamburg afresa till Sachsen. — Furst Polignac är frist och wälbehallen ankommen till Bris: detta år få mycket säkrare, fom bang wänner i London hafwa erhållit bref från honom ifrån förft: nämnde stad. — Äfwen i hela södra Frankrike fynes den nya sakernas ställning blifwa antagen utan synnerlig metsägelse. Till och med det aflägsna Perpignan har redan uppsatt trefärgade fanan ock alla hus woro der höägtidligen illuminerade. i Dlen nun Ministeren är nu organiserad. Medelst flere förordningar af gårdagen har Ko