missarierne intogo sina platser, allt eftersom de wöro Watrer eller Ocputerade, tl beger eller till wenster om Thronen. Sjelfwa Thronen war densamma, som då första Sossionen öppnades, utom det att Liljorna woro borttagna från Sammetsdraperict. Fyra stora trefärgade fanor woro uppfatta fill hö: ger och till wenster om Thronen. Kl. half 3 öppnades den tribunen, fom war bestämd för Prinsen, General-Ståthbållarens Familj, och man såg Hertiginnan of Orleans inträda med fina barn. Strar derefter förkunnade kanonernas dunder och trumpeternas ljud, under affjungande af Marfeiller-Hymnen, Prinsen General-Ståthållarens ankomst. Framför honom gingo Marskalkerne Macdonald, Mortier, Oudinot och Molitor åtfeljda af fina Adjutanter; efter honom gingo hans begge söner Hertigarne af Chartres och Nemous. Wid hans inträde emottogs ban med det allmänna utropet: Lefwe Hertigen of Orleans! Lefwe Genceral-Ståthållaren! Lefwe hans Familj! Efter den djupaste tystnad fade Prinsen: Mine Herrar, intagen Edra platsar! Sedan han betäckt fig uppmanade han Presicenten art föreläsa Deputerade Kammarens Deklaration, hwilken Presidenten Casimir Perrier derefter öfwerlemnade i Prinsens händer. Denne begärde derpå den Akt, som innehöll PairszKammarens bifall till Deputeraz de Kammarens Deklaration, hwilken ban emottog af Baron Pasquier. Efter ett till Pairerne och de Deputerade stäldt kort tal, hwari ban förklarade sig nöjd att med de inskränkningar de funno ucdwån: diga emottaga Franska Kronan, blottade Prinsen sitt hufwud och steg upp. Med upplyftad hand och med stark och kraftfull ståmma uttalte han följande ed: Jag swär inför Gud att troget iakttaga den Constitutionella Ehartan med de förandringar och modififationer, fom innefattas i Deputerade Kammas rens Deklaration; att endast regera genom lagarne och efter lagarne; att låta hwar och en wederfaras en sträng och billig rättwisa; och art uti allting endaft ech allenast söka befordra Fransyska Folkets wälfärd, sällhet och ära. — Knappt war eden utsagd, förrån ett allmänt rop: Lefwe Konungen! hördes. Från Tribunerna ropades derefter: Lefwe Drottningen! Lefwe den Kongl. Familjen! hwilka rop genast upprepades af den ofantliga folkmångd, hwilken omgaf Palatset. Konungen undertecknade derefter Deklarationen, Vifallsakten och Edsdokumentet. — Då Konungen lemnade Palatset emottogs han af de lifligaste glädjerop. Folket tycktes berusadt af glädje. Alla trängde sig kring hans swit, fom blott bestod af 2:ne bataljoner Nationalgarde. — Hertigen af Chartres kommer ej att föra titel af Dauphin, utan af Kronprins. — D. 10 Aug. Sem det säges bar Konung Ludwig Yhilip skrifwit till Konungen i England och anhållit om utlemnandet af de dödliga qwarlefworna af Fängen på S:t Helena. De skola begrafwas wid foten af EScger-Folonnen på Bendomcsplatfen. — Man har förundrat sig öfrer lång: samheten af Carl den Tiondes refa i Normandie. I förrgår begaf fig General Remont till honom med uppdrag från Krigs:Departementet, för att öfwertaga befälet öfwer Nationalgardet och eskortera honom till Cherbourg. Den 7 kl. 1 e. m. inträffade Konungen i Legle. Han hade 1200 man och 2 kanoner med fig. Marsktalk Marmont war i spetsen för Gencral-Staben. — Carl den Tionde efterz lemnar, fom det säges, 45 millioner i skulder, Dauphin nåra 5 millioner och Hertiginnan ar Berry 6 millioner Fr. — Konungen hade tillfånnagifwit art han låtit nedlägga en summa af tre och en half millioner uti ett hwalf i Tuillerierna, hwilken summa Finans-Miniftern låtit öfwerlemna till Ctotsz kassan. — Förre Ministern Guernon-Ranville har blifwit arresterad i Tours och Haussez säges wara Oo e AF har Sa ÅAFAÅon ÖfrfkaievisP — gripen i Baujeux. — General Clausel har afgått, för att emottaga Öfwerbefälet öfwer Algieriska Ar meen, hwilken, som det påstås, wid underrätteljen om händelserna i Paris, skall hafwa ropar: Bort med Bourbonnerna! bort med Despotisemen! — AA 44 Mia. General Despinois, fom samlat en hop missnöjda under fig i Vendee, har